Dagens Nyheter – 24 september 1870, sida 1

på inre sidan derom. Märken i sanden och äfven i murbruket vittna tydligt om att han användt stegen. — Är detta allt? frågade domaren. — Åhnej, jag gjorde ännu flera jiakttagelser. Tre sönderslagna buteljer — muren är ofvantill öfversållad med allehanda glasbitar — ha fallit ned, och flera grenar, hörande till den häck af akacier, gom sträcker sig längsefter denna mur, ha blifvit afbrutna. Jag hittade till och med ett stycke af en grå handske, fästadt vid ett å en sådan gren befintligt törne. Domaren mottog den lilla skinnlappen med mycken ifver. . — Ni har väl ställt så till, hoppas jag, herr Martin, sade han, att ni icke väckt uppmärksamhet och undran hos de personer som bo uti ifrågavarande hus? — Ja visst, herr domare. Först undersökte jag den yttre sidan af muren; det kunde jag göra ogeneradt. Sedan presenterade jag mig för ma;kisinnan VArlanges betjening såsom hofmästare hos en hertiginna i grannskapet, hvilken råkat i förtviflan, emedan en afgudad och vältalig papepoja rymt från henne. Man gaf mig med största nöje tillåtelse att genomleta trädgården, för att se efter om icke djuret tagit sin tillflykt dit, och som jag talade mycket illa om min föregifna matmor, tviflade ingen på att jag verkligen var en domestik ... — Ni är en rask och skicklig man, herr MODERSKÄRLEK. 66.