Hrönika. : Franska republikens utrikesminister har åter till Europa aflåtit en skrifvelse, som vi tro att det skall sätta högre än hans förra cirkulär. Liksom i detta erkänner han äfven nu den sanning, som historien skall inregistrera, att det är Frankrike som öppnat detta krig, hvilket för detsamma blifvit såförderfligt; men han säger också med rätta att det icke var franska folket som ville detta krig, utan endast den personliga styrelsen och en till största delen af henne tillsatt kammare. Frankrikes fel är att det fördragit en sådan styrelse. Vill man föreskrifva det oantagliga vilkor, skall det likväl försvara sig till det yttersta. Redan några dagar efter republikens utropande har något meddelande skett mellan den nya regeringen och den preussiska. Som dessa regeringar icke hafva någon diplomatisk förbindelse har kommunikationen skett genom Englands bemedling. Hr Jules Favre säges vara färdig att sjelf begifva sig till det tyska högqvarteret. Det inses lätt att härförutan, eller u an att från fransk sida någon önskan om fredsunderhandling. uttryckligt tillkännagifves, kan någon sådan icke blifva öppnad. Det borde vara att hoppas, att om hr Jules Favre hemställer önskan om fred; Preussens regering må visa sig högsint såsom segraren höfves och villigt ingå på förlikningsförslag som göras af ett folk, hvilket undergått så stora lidanden till straff för att det låtit sig af den personliga styrelsenX föras i strid mot ett grannfolk, med hvilket ingenting hindrar det att lefva i den bästa sämja. Under tiden bedrifvas å ömse sidor med oförminskad ifver beredelserna till belägrandet och försvaret af Paris. Frankrike har en styrka, som uppgifves till 80,000 man, utanför Paris för att oroa fienden. Den tyska armån som nu är nära inpå staden kan icke uppgå till mer än omkring 150,000 man, så länge 120,000 äro bundna vid Metz, 70,000 vid Strasbourg och sannolikt 100,000 man, vid de små franska fästena samt för upprätthållandet af kommunikationslinierna. Mot en så fåtalig belägringsarmå bör Paris kunna länge hålla sig och tid vinnas till underhandlingars bedrifvande. De italienska trupperna hafva redan i fredags besatt Velletri, som ligger blott 3 å 4 svenska mil söder om Rom. När de inrycka der, kommer rkostatens befolkning att sammankallas, cr att rösta huruvida den vill vara e stat för sig under påfyens välde eller mgå i det öfriga Italien med Rom såsom dess hufvudstad. Att omröstningen skall utfalla till förmån för det sednare alternativet, tages af italienska regeringen för så gifvet, att den redan är färdig att inkalla parlamentet för att erhålla dess medgifvande att flytta regeringens säte från Florens till Rom.