Dagens Nyheter – 17 september 1870, sida 3

rade. Den mördade, som i lifstiden var känd som en ordentlig och nykter karl, hade fått ett slag i hutvudet, hvaraf han troligen afsvimmat, hvarefter mördarne tillfogat honom flera djupa knifhugg i venstra sidan, under hjertat och nedåt låret, hvaraf döden omedelbart följde. Det har ofta försports klagomål öfver disciplinens slapphet bland garnisonen på Wax holms fästning. Denna mordgerning tyckes bekräfta detta. Artilleristerna, som begingo mordet, hade varit hemma på fästningen till korum, efter hvilken tid ingen utan särskild permission får gå öfver till staden — en sak, så mycket lättare att hindra, som fästningen är helt och hållet kringfluten och vakter stå vid bryggorna. Men dessa tvenne begåfvo sig efter korum öfver till staden i en båt — tillsammans med, märk väl, tvenne konstaplar, deras eget befäl, hvilka dock skildes från dem i staden. Man kan häraf göra sig ett begrepp om disciplinen, då befälet gör gemensam sak med manskapet och rymmer öfver till staden om nätterna, Detta kan icke gerna vara det högre befilet obekant, evär stadsboar ej sällan om nätterna oroats eller ofredats af manskap från fästningen och deröfver anfört klagomål.