Dagens Nyheter – 13 september 1870, sida 1

da — Hvilken jernhård karakter! tänkte herr Daburon när den anklagade inträdde i hans embetsrum. Det förhöll sig så att Albert icke på långt när hade samma olyckliga utseende som dagen förut då han, öfverhopad af bevis om sin brottslighet, ett föremål för hastigt på hvarandra följande slag dem han icke förutsett, inför domarens ögon sökte spjerna mot udden och under dessa bemödanden syntes förlora all sin kraft. Oskyldig eller brottslig, var nu hans parti taget. Hans ansigtsuttryck lemnade i detta afseende intet tvifvel öfrigt. I hans ögon lästes en kall beslutsamhet och en viss högdragenhet, som man kunde anse innebära förakt, men som äfvenledes förklarades af harmen öfver beskyllningarne. Man såg i honom en man, som icke längre tviflade på sin egen styrka och hvilken olyckan visåerligen kunde komma att vackla men ej att falla. Vid hans åsyn begrep domaren genast att han måste ändra planen för sitt angrepp. Han . märkte att han hade att göra med en af dessa naturer, som vid hvarje anfall manas till motstånd och icke tåla några hotelser. Han afstod från försöken att skrämma honom och vädjade i stället till hans hjerta. Detta är en mycket använd taktik, som emellertid nästan alltid lyckas. : Brottslingen, som af en mängd skrämskott ej låtit sig. bringas ur fatt