Sveriges jordbruk. och boskapsskötsel år 1868. Genom statistiska centralbyrån har i dessa dagar i dess sednast utgifoa häfte af bidrag till Sveriges officiela statistik offentliggjorts ett inom byrån efter hushållningssällskapens berättelse utarbetadt sammandrag rörande Sveriges jordbruk och boskapsskötsel för år 1868 med hänvisningar till och jemtörelser med närmast föregående års iakttagelser inom samma område. Vi meddela efter Stockholms-Posten härur några ganska intressanta uppgifter, rörande n 1867—1863. At dessajemört att arealen, af Sveriges fastland och öar minskats med omkring 300,000 tunnland. Detta är dock icke en följd deraf, att vi varit utsatta för några moderna annekteringar, utan helt enkelt deraf,att man 1867 icke hade riktigt reda på huru mycket man egde. Siffran är nu för 1868 angifven till omkring 79,550,087 tunnland. Antalet mantal har ökats med 60 och stiger nu till 67,398 och några bråkdelar. Jordtorp och andra jordlägenheter hafva ökats med omkring 3,500 Trädgårdsjordens areal var 1868 49,741 tunnland, mot 49,057 som uppgafs för 1867, åker och annan odlad jord 4,937,294 eller 17, 410 tunnland mer än 1867 — för Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs län angifves en icke obetydlig minskning — naturlig äng omkring 3,943,000, eller omkring 20,000 tunnland mer än 1867, och skog i rundt tal 40,800,000, eller 110,000 mer än föregående år. En del af de uppgifna förändringarna i areal torde få tillskrifvas bristfälligheter i föregående beräkningar. En för vissa politiska frågor ganska upplysande: tabell. redogör för antalet egare och brukare af odlad jord efter dennas egovidd. Ehuru denna tabell af utgifvarne sjelfva anses-såsom mindre tillförlitlig och fullständig, torde den dock förtjena att tagas i betraktande : egare af 4 tunnland och derunder . . 63,181, 4 t 0. m. 40 tunnland . . 153.379, : 40 o.m. 200-tunnland . . 22744, om öfver 200 tunnland ..... 2,588, brukare af 4 tunnland och derunder . 91,858, om 4it 0. m. 40 tunnland . 98665, b n 40 t. 0. m. 200 tunnland . 13,390, öfver 200 tunnland . 1.648: Andra tabeller redogöra för utsädesoch skördebelopp för 1868 och tre föregående år och framgår deraf, att de uppgifna skördebeloppen af samtliga. stråsädesslag utgjort: år 1865 . vv . 14,148,497 tunnor, 1866 . . oo. so. 14212469 1867 ss ss sr 12,250,587 1868 2 oi 10460,57T7T Yärvid är att märka, det vårutsädet 1868 var större än något af de föregående åren och höstutsädet större än 1867 och stråutsädet inalles 2,586,767 tunnor eller på det hela högre än de föregående åren. Den förökning af vårutsäde i jemförelse med höstsäde som anmärkts för 1868 torde icke vara tillfällig utan en följd af den lifligare efterfrågan som vårsåd rönt på den utländska marknaden. Af berättelsen framgår tydligt, att året 1868 var ett verkligt missväxtår, äfven i afseende på foderväxt, hvaraf följden blef en betydlig nedsättning i antalet hästar, boskapskreatur, får, getter och svin, allt under en icke ringa tillväxt i befolkning och en snarare ökad än minsked bränvinsbränning. Det synes nästan hafva varit potatisen som höll Sverige vid lif år 1868. Redogörelsen innehåller också uppgifter på SÅ betydligt förökad skörd af detta