Dagens Nyheter – 10 september 1870, sida 3

Article Image
Dasipodius och begagnades till 1789. Numera har kyrkan sitt nyare; ryktbara astronomiska ur. Det är förfärdigadt af Schwilgu6. Han använde dertill 5 år (1838 — 1842). Under uret sitter en glob, som anger stjernornas gång. Ofvanför finnes ett perpetuelt kalendarium, hvarå Apollo med en pil pekar på den dag som är. Dessutom ser man solens och månens; uppoch nedgång noggrant angifna för hvarje dag. I öfre delen af uret slår en engel som slår fjerdedelstimmarne på en klocka, hvilken han: håller i handen; en genius vid engelns sida vänder timglaset hvarje timme. Högre upp är ett benrangel (döden) som slår timslagen.och hvarje qvart framträder en menniskofigur vid någon af de fyra åldrarne (barn, yngling, man och gubbe). Under denna öfre afdelning angifves dagen genom en åymbolisk figur: söndagen ser man Apollo (solens gud), måndagen Diana (med halfmånen) o. s. v. Högst upp framträda vid hvart timslag Kristus och de tolf apostlarne, medan en tupp, skakande sina vingar, räcker ut halsen och gal så att det ger genljud i hela kyrkan. Uret är så bygdtsom om det vore beräknadt att räcka i evig tid, och kl. 12 nyårsnatten reglerar det sjelf alla sina tusentals hjul, så att det på nyåret åter börjar lemna fullkomligt riktiga uppgifter i alla afseenden. Domkyrkans torn är 490 fot högt och således det högsta i Europa. Dess platform, hvarifrån man har en ofantligt vidsträckt utsigty har varit besökt af otaliga resande och många af desse hafva der inristat sina namn; bland an dra Voltaire, Goethe och Oehlenschlzeger. Under nuvarande belägring begagnade fransmännen tornet till observatorium, hvarifrån en post bevakade belägringshären och gaf tecken när tästningens artilleri kunde göra den någon skada. Belägriogshärens chef underrättade kommendanten Uhrich att om han ej indroge denna post skulle man nödgas skjuta på honom, och då kommendanten ej frågade efter denna vink, ha badensarne kastat tren bomber mot tornet, hvilka gjort det någon skadd. Marskalk Leboeuf, bocken för de franska synderna, kallas nu af de evigt skämtsamma parisarne vägvisaren för resande i Frankrike (le guide de V etranger en France).

10 september 1870, sida 3

Thumbnail