gjord6 en axelryckning. Skulle ni vilja göra henne mot, då det gäller en sådan bagatell? Ni har väl större utgifter för hennes skull att bereda er på; sök, när sådana ifrågasiättas, att icke vara så medgörlig . . . Och ifall ni skulle behöfva något förskott i och för giftermålet, 5å håll er till mig. Blott jag får tala med notariebv, bli vi säkert ense. Nej, nu springer jag min väg! Om måndag träffas vi, eller huru? Noöl lyssnade vid dörren, sedan procehtaren gått, för att förvissa sig om att han verkligen aflägsnäde sig. Då han hörde hans steg långt nere i träppan, utbrast han: — Skälm, blodsugare, tjuf! .. . Han hade verkligen börjat draga öronen åt sig. Han håde beslutit lagsöka mig. Tänk, huru djupt jag skulle sjunkit i grefvens aktning, om han fått veta att jag ligger i händerna på en dylik ockrare! . . . Ett ögonblick fruktade jag nästan att jag skulle bli tvungön yppa allt för detine eländige. Och alltunder det han fortfor att svärja öfver sin bankir, gick han några hvarf omkring i rummet, hvarefter han såg på sitt ur. — Half sex redan! utbrast han. Hans obeslutsamhet var stor. Borde han fara till hotell Commarin och äta middag tillsammans med sin far? Kunde han lemna fru Gerdy? Sammanvaron med grefven ville han