Dagens Nyheter – 7 september 1870, sida 1

SPRSFORASAAFR RI, SA FYTRT RER RR RER NRO a d Dagen derefter skrifver samma korresponent: Vid Le Chesne, dit kejsaren i går for från Tourteron, finnas betydliga stridskrafter; likaså vid Tourteron och Attigny. Mac Mahon söker att. hemlighålla sina positioner så väl, att de snart skola bli lika mysteriösa som Bazaines, men jag hoppas att inom kort vara vid Canroberts kår. Jag berättade er att han befriat sin armå från alla korrespondenter och satt sig i marsch från Rethel. Jag trodde att hans högqvarter skulle bli här och jag föredrog att komma hit framför att fara till Attigny. Jag är icke ännu säker på att icke mitt val var riktigt. I Charleville är en am-, bulans full af sårade. Resumå åf Mac Mahons och de tyska rörelserna. (Efter Volks-Zeitung.) Mac Mahbon uppger sin ställning vid Chålons, derför att han der icke vågar att i ett öppet slag möta våra från alla sidor anryckande armåer. I stället för att nu draga sig tillbaka direkte till Paris, der han i befästningarne och de der redan samlade och sig ännu samlande stridskrafterna skulle ha fått ett starkt ryggstöd, fattar han det tappra men förtviflade beslutet att undsätta Bazaine. Han vänder sig derför från Chålons åt nordost, för att uppnå Maas-linien, och vill sedan längs Chier, som vid Sådan utfaller i Maas, och den jernväg, som leder till Thionville, intaga Mosel-linien, för att här förena sig med Ba zaine, som samtidigt skall slå sig ut från Metz. Emellertid har vår generalstab genast uppfattat denna hans afsigt. Man kastar icke endast mot honom den nybildade fjerde armen under kronprinsen af Sachsen, utan äfven den tredje armån gör halt på sin marsch åt vester och vänder sig norrut.) Dispositionerna måste ha varit beundransvärda, då alla dessa komplicerade rörelser läto utföra sig så raskt och säkert. Först vid Buzancy stöter kronprinsen af Sachsen på fienden, och något längre i nordost, vid Nouard, kommer det till en ytterligare förpostfäktning. Denna fäktning måste hå gifvit tyskarne visshet om riktningen af fransmännens marsch, så att 4:de, 12:te (sachsiska) och 1:sta baierska kåren den 30 augusti kunde gå mot dem vid Beaumont. Fransmännen kastas öfver Maas, som de öfverskrida vid Mouzon med förlust redan der af många fångar och artilleripjeser. Fransmännen tyckas dock icke ännu vilja afstå från sitt förehafvande; längs Chier försöka de att framtränga längre åt öster på det smala fältet mellan floden och oelgiska gränsen. Men under tiden måste bekså andra at våra härmassor la ötvergått Chier; de kasta fransmännen den 31 augusti mot Öarignan och slå dem än en gång. Nu återstår för Mac Mahon ej annat än att återvända till Sedan. Men återigen ha de tyska trupperna förekommit honom äfven i vester; de måste ha öfvergått Maas mellan Stdan och Mezidres, de afskära hohom återtåget till Paris, under det att segrarne vid Carignan tränga fram från öster och andra kårer från söder; på detta sätt sluter sig eh jernring omkring honom. Den 1 september rasar derför striden rundt omkring Sedan. Tillbakakastad in i staden, återstår för honom ingenting annat än att den 2:dra september kapitulera. Så slutade detta fälttåg, som nästan saknar motstycke i krigshistorien. Den afgörande stunden vid Gravelotte. Det är redan genom flera berättelser kändt, att en del af det preussiska, utmattade och hårdt medtagna infanteriet från högra preussiska flygeln den 13 augusti kl. 7 på qvällen vid Gravelotte började att vackla, ja, på några ställen att på ett allt betänkligare sätt draga sig tillbaka i följd af franska armåns öfverraskande och våldsamma framryckande. Natten närmade sig allt mer och mer, dagens öde berodde derpå, att en afgjord framgång vanns äfven på denna del af slagfältet. Ur tillförlitlig källa meddelas rörande denna kritiska vändpunkt följande: General Moltke hade med stor otålighet räknat de för segerns fullkomnande så nödvändiga timmarna af dagen. Men då den nyssnämnda, för tyskarna ofördelaktiga omständigheten hastade att korsa hans planer, började han att med allt mera oro kasta spejande blickar åt sydost, derifrån han väntade 2:dra armåkårens pomeranare. Slutligen visade sig pomeranarne i skarpaste språngmarsch, men icke ett ögonblick för tidigt; Moltke sprängde genast mot dem. Då han hunnit fram till dem och de främsta 1ederna igenkände det välbekanta ansigtet, ropade de hans namn; Moltke drog då genast värjan, ) Provinzial-Zeitung hade sagt att det var 1:sta armåen (under Steinmetz) som understödde SES a rar sr