Dagens Nyheter – 30 augusti 1870, sida 1

partiet, af hvars principer är fruktan för och hat mot det tyska inflytandet, och dessutom -har han en dansk hustru, som styrkt honom i denna åsigt, och allt tyskt har redan länge :varit bannlyst från hans hof.:: Den del af folket, som icke är likgiltigt, sympatiserar med Frankrike. De olyckor, man led genom fransmännen 1812 och gednast under Krimkriget, äfvensorni NapoIeons intriger i Polen äro icke glömda; men detta allt anses för intet i jemförelse med Preussens och Österrikes otacksamhet. Sisträmnda makt anses af politici för att vara en bittrare fiende än Turkiet. Men den mest förterrskande känslan bland alla klasser i Ryssland är hat mot tyskarne. Tyskarne ha så ofta och så länge fått styra och ställa på sitt sätt i Ryssland — de anses ha så fullkomligt exploiterat landet i silt eget intresse, att de ha ådragit sig ovilja och misstankar i högsta grad. I vissa fall kunna vi icke underlåta att betrakta tidningarne såsom exponenter af den allmänna meningen, och vi finna dem enhälligt vara stämda för neutralitet, ehuru alla önska de franska vapnen .framgång. Äfven i diskussionen öfver krigets orsaker finna nästan alla tidningar Frankrike ha rätten på sin sida och säga att Preussen är den part, som klandret bör drabba. Golost tycktes i början luta åt Preussens sida, och de andra tidningarne anklagade henne för brist på patriotism, derför att hon välte skulden på Frankrike. Hertigens af Gramont nya förklaringar gåfvo henne en förevändning och hon vände om genast och är nu så fransk man kan begära: Golost tålade emellertid sanning, då hot sade, att Cett krig för Preussen skulle vara det mest impopulära, i hvilket Ryssland skulle kunna invecklast. Preussens uppförande under de sednaste åttio åren har blifvit noga skärskådadt och det har visat sig, att under det Preussen står i många förbindelser till Ryssland; detta land åter har ingenting att tacka Preussen för. Dessutom äro Preussen och tyskarne, såsom Moscow Gazette och Exchange Gazette bemöda sig att ådagalägga, fiendtligt stämda mot alla slavoniska intressen och derför naturligtvis också mot ryska. Österrike är i främsta rummet detta, och skulle Österrike intervenera, skulle dessa samma tidningar högljudt fordra, att Ryssland skulle taga. parti mot detsamma, vore det än på Preussens sida. Under det att de sålunda föra sin tillgifvenhet för de slavoniska intressena till torgs ech hålla på sitt deltagande i-orientaliska frågan, försäkra de, att den tid längesedan är förbi, då Rysslånd kunde ha något intresse för vestorns angelägenheter och att det är likgiltigt för Ryssland till hvilken makt venstra Rhenstranden hör. Äfven i händelse Belgien skulle bli ockuperadt, tro de, att Ryssland skulle inskränka sig till att protestera och att det endast på detta sätt skall utföra sinai följd af 1837 års traktat åtagna förbindelser att uppehålla Belgiens neutralitet. De ryska tidningarne ha emellertid gjort sig väl förtjenta af sitt land derigenom att de användt allt sitt inflytande för att påverka regeringen i neutral riktning. Det är icke tu tal owm att detta varit för Ryssland: förmåaligast. Statspapper och andra valutor, hvilkas kurs hade sjunkit mycket, ha åter stigit sedan regerihgen utfärdade sin förklaring. Ue———m——————————— EEE OEI