Dagens Nyheter – 24 augusti 1870, sida 2

SN Avon — Han vet ingenting, inföll herr Daburon. Jag har icke behöft inblanda er i saken. För öfrigt lefvade jag ju att icke förråda er. — -Allt går bra! utropade fader Tabaret. Och hvad säger herr domaren om Noöl? — Han är, derom tviflar jag icke, en hederlig man och derjemte en man med hjerta, yttrade domaren. Hans karakter är på en gång stark och mild. De åsigter, jag hört honom här uttala, och hvilkas uppriktighet det är omöjligt att betvifla ådagalägga en själens ädelhet, som olyckligtvis är högst ovanlig. Sällan, om ens någonsin i mitt lif, har jag sammanträfat med en man hvilkens första anblick gjort på mig ett så fördelaktigt intryck. Jag anser att man med skäl kan vara stolt öfver att åtnjuta hans vänskap. — Har jag icke redan sagt herr domaren detsamma! Likadant intryck gör han på alla menniskor. Jag älskar honom såsom vore han mitt eget barn; och hvad än må hända, skall han ärfva hela min qvarlåtenskap. Ja, jag lemnar allt hvad jag eger åt honom, såsom det står i mitt testamente, deponeradt hos herr Baron, min notarie. Visserligen innehåller detta äfven en liten paragraf till förmån för fru Gerdy, men den skall jag med det första låta stryka ut. — Fru Gerdy skall snart icke mera ha behof af era pengar, herr Tabaret. — Huru! Hvad säger ni? Skulle händelsevis grefven . . .?