Den franska officiela tidningen har ändtligen meddelat ett kejserligt dekret af den 12 augusti, enligt hvilket marskalk Bazaine blifvit utnämnd till chef för Rhen-armån. Det var den 11 augusti, som ministåren i lagstiftande kåren, på fråga om hvilken som fFore högste befälhafvare, tillkännagaf att det var Bazaine. Det anmärkes nu att den officiela utnämningen tyckes ha blifvit framtvingad af interpellationen i kammaren. jfMan anmärker också att en af hofvets gunstlingar, markis de Galifet, var anförare gör den trupp som rekognoscerade öster om Metz förrän franska armån i söndags åtta dagar sedan började verkställa sin återgång öfver Mosel och hvilken då ej upptäckte några fiender, fastän desse stodo så nära att de snart i massor kunde störa öfvergången. För öfrigt äro de franska tidningarne och franska korrespondenser till VIndpendance belge uppfyllda med klagomål öfver den dåliga krigsförvaltningen och den dåliga krigföringen under Leboeuf. Tyvärr synas de icke sakna anledningar att beklaga sig öfver att en hinderlig slentrian äfven nu förlamar krigsstyrelsens verksamhet och att denna styrelse :så ogerna sätter vapen i händerna på folket. De äro icke heller synnerligen belåtna med att så många departementer och städer förklaras i belägringstillstånd och således lemmnas till pris åt militärgodtycke, ej heller dermed att den ena tidningen efter den andra blir indragen. Krigsministern har den 16 och 17 i lagstiftande kåren lemnat endast dunkla meddelanden angående krigsrörelserna. Hans sednare meddelanden synas icke heller ha varit tillfredsställande, ty hr KeEratry har funnit så mycket understöd, då han förnyade Jules Favres motion om tillsättande af ett försvarsutskott inom lagstiftande kåren, att denna kammare nu, tvärtemot hvad den giorde 8—10 dagar förut, genast beviljade remiss af motionen till byråerna, i trots af regeringens protester. Dessa byråer utsågo ett gemensamt utskott för att taga motionen i skärskådande. Utskottet afstyrkte motionen, men väckte ett annat förslag (förmodligen on modifikation af Keratrys), hvilket regeringen förklarat sig benägen att antaga. Kammaren bör i går ha företagit detta utlåtande till behandling; hvad beslut deröfver blifvit fattadt, är ickejkändt då detta skrifves. Flera nya uppgifter om förlusterna under förra veckans strider ha inlupit. De må vara mer eller mindre exakta, men de öfverensstämma uti att framställa dem såsom alldeles oerhörda. Det ser ut som skulle de öfriga stormakterna arbeta på tillvägabringande af en öfverenskommelse, dels om en gemensam fredsmäkling vid något passande tillfälle, och dels om huru de skola förhålla sig till Tyskland i händelse af dess seger. S SS ———— —