Dagens Nyheter – 24 augusti 1870, sida 2

AR — Hon ligger för döden; det tros icke att hon kan lefva till qvällen. Herr Gerdy berättade detta för mig. — Ack, min Gud! utbrast gubben; hvad säger ni? Dödsjuk! ... Tänk hvad Noöl ekall. vara förtviflad! . . . Dock nej; det är sannt, hon är icke mera hang mor. Så skall hon då sluta sina dagar. Jag värderade henne mycket, innan jag plötsligen kom underfund med att hon snararo gjort sig förtjent af mitt förakt. Arma mensklighet! Det ser ut som alla brottslingarno skulle på en och samma dag drabbas af himlens straff. Jag har nemligen glömt att nämna för er att jag, i det ögonblick jag lemnade hotell Commarin, hörde en betjent omtala för en af sina kamrater att grefven, vid underrättelsen om sin sons arrestering, träffats af en slagattack. — Det vere i sanning den största olycka för herr Gerdy. — För Noäl? — Jag har räknat på herr de Commarins vittnesmål. Då nu enkan Lerouge är död och fru Gerdy nära att skiljas. hädan, beröfvad sitt förstånd, kan jag, om grefven också aflidit; icke inse, hvem som skall kunna intyga sanningen af brefvens. innehåll. — Deri har ni rätt, mumlade fader Tabaret... Och jag som icke kom att tänka på detta! Hvilken olycka! Ty jag bedrog mig väl icke, jag hörde tydligt . . . Han hann ej fullborda meningen. Dörren