Dagens Nyheter – 24 augusti 1870, sida 1

a köpet äro liken redan i dag svartnade och dödgräfvarne skola behöfva ännu några dagar för att hinna begrafva också fiendens lik, som wan qvarlemnat på fältet åt oss. De franska ambulanserna ha denna gång visat sig i en lysande dager. Redan bataljdagen på qvällen trodde man sig se bivuaker med flammande eldar; men det var de fiendtliga ambulanserna, som med facklor uppsökte sina sårade och bortskaffade dem så raskt, att endast några hundra ännu äro qvarliggande på slagfältet. De ha blott qvarlemnat döda och dessa ligga ledvis och hopvis på höjden till venster vid skogsbrynet, parallelt med den chausså, der vår jägarebataljon huserade. Fienden har, enligt fångars och sårades utsago, lidit stora förluster, troligen större än vi, genom vår granateld. Öch våra förluster äro dock stora nog i följd af vår exponerade ställning. Exempelvis ha jägarbataljonen förlörat 7 officerare, 2 fänrickar och 270 jägare; 43:dje regementet, som först, och länge utan tillräckligt understöd, förde striden, 32 officerare inklusive fänrikar och fältväblar, och 891 man! Från de båda lasaretten på slagfältet (byarna Valligres och Montoy) skall man troligen först i morgon hinna bortföra de sist förbundna. Läkarne ha der ett svårt arbete. Hela fältet, höjder och dalar äro betäckta med kämparnes qvarlefvor; våra pionierer gräfva grafvar bredvid grafvar och de fallna officerarne, franska och tyska, ha redan fått kors på sina grafvar, omvirade med murgrön och vinranklöf. I morgon marschera vi, så tror jag, vidare, öfver nya lik, till nya grafvar, men från seger till seger . .. x x x Paris-tidningen ? Figaro meddelar åtskilliga detaljer om striderna den 14:de, 15:de och 16:de, hvaraf vi meddela följande: Den 14:de hade gereral Ladmiraults kår redan anträdt återtåget, då preussarne, hvilka iutogo en ställning mellan Noriseville, Montry och Conicy, sände den några kanonskott, hvarpå den genast vände och, i förening med Decaens armå, angrep preussarne. Kanonaden varade en timme; den afbröts derpå en timme för att låta infanteriet och kulsprutorna verka och upptogs sedan åter till dess fienden fullkomligt hade utrymt sina ställningar. Slagfiltet skall under dagen ha framställt en fasansfull syn; hela led af soldater hade fallit i den ställning, de intagit i lederna. Kejsaren hade den 14:de begitvit sig från M.tz till Longueville. Preussarne visste detta och gjorde ett misslyckadt försök att taga honom till fånga. De höllo sig dolda i en småskog ofvanför Longueville och läto den lä:de en sqvadron uhlaner passera jernvägsbron öfver Mosel, under det att de riktade sin artillerield mot byn Moulios, som ligger till venster om Longueville. Under det att de bombarderade denna by, sprängde emellertid de franska ingeniörerna bron, hvarpå uhlanerna måste gifva sig fångna åt de i Longueville varande trupperna. Striden den 16:de utkämpades vid Doöncourt-les-Cinflous (Conflans?), der marskalk Bazaioe trävgde general Steinmetz tillbaka och tog hans ställningar, under det att de franska kanonerna från höjderna vid Gravelotte, Vionville och Mars-la-Tour kommo prins Carl att vika. De fiendtliga armåerna hade således endast kunnat sluta sig tillsammans i Mosel-dalen, bakom den linie, nämnda byar bilda, under det att den franska kuncentreringsrörelsen föregick på höjderna. Den 17:de ankom kejsaren till Chålons. der sammandragningen af trupper försiggick istor skala. x x x