Dagens Nyheter – 19 augusti 1870, sida 1

aktriser, att polisen ofta måste blanda sig i leken. Jag har visst icke räknat, men: nog är det hundra gånger jag måst. hjelpa honom komma upp på sitt rum och lägga sig, när schweizeri-uppassare ledsagat honom hem i droska, så välplägad att han icke kunnat säga ett enda redigt ord. — Hå, tusan! utropade Josef förtjust; att tjena hos honom måste vara på en gång angenämt och lönande. — Det kan vara både si och så. När han vunnit på spel, är han icke den som ser på en louisdor eller par; men han tappar nästan jemnt. Den rättvisan måste man göra honom att han har förträffliga cigarrer, så. att icke går det någon nöd på hans kammartjenare i det afseendet. På det hela taget är han emellertid en utsväfvande -sälle, under det herr vicomten lefver beskedligt som en flicka. Visserligen är han sträng när någon gör sig skyldig till försumlighet, men man har aldrig hört att han förgått sig på brutalt sätt mot tjenstfolket. Och vidare är han frikostig, det-lär ingen kunna bestrida. Jag påstår att han är bättre än de fleste, oeh att: herr grefyen behandlar: honom orättvist. Sådant var betjeningens omdöme; men hurudant deras, som: stodo honom mindre nära? Vicomte de Commarin hörde icke till dessa hvardagsmenniskor, som: finna en njutning uti att behaga och blifva smickrad. . Tvärtom var