Dagens Nyheter – 17 augusti 1870, sida 1

Politiska nyheter. Constitutionnel varnar i en ledande artikel fransmännen för att under nuvarande omständigheter hoppas på utländsk hjelp och säger, bland annat: SCDanmark, som nu känner sig lika smärtsamt -berördt af våra olyckor gom vi sjelfva, förmår intet. Österrike, för hvilket hvarje preussisk geger är en hotelse, är icke stridsfärdigt, och till och med om så vore, skulle er beväpnad intervention från dess sida, på grund af många andra förhållanden, vara mer än tvifvelaktig. Annorlunda förhåller det sig i verkligheten med Italien. Der är vår sak nästan landets egen, men äfven regeringen i Florens har blifvit öfverraskad af händelserna och vågar icke ikläda sig ansvaret för en ögonblicklig krigsförklaring. Från London gkrifves den 9 augusti: De engelska tidningarne uttala i ganska bestämda ordalag, att de sednaste dagarnes händelser redan i och för sig äro liktydiga med det nåpoleonska väldets fall. Armöns Positiva förluster skulle ensamma icke vara tillräckliga för att ställa ett för den slagne så olyckligt prognostikon; det är de omständigheter, som dermed stå i sammanhång, hvilka gifva olyckan dess öfverväldigande betydelse. Hvad armån beträffar, så blir det med hvarje berättelse klarare, att de omständigheter, hvilka underlättat de tyska segrarne, äfven för framtiden blifva beståndande och lofva ytterligare segrar; det är nemligen det hufvudlösa sätt, på hvilket operationerna ledas. Det blir allt tydligare, att den franska armån i sjelfva verket var oförberedd, att on koncentration icke lät verkställa sig, att Moltkes strategik höll den mellersta franska armekåren i schack, under det att de förfärliga slagen utkämpades på flyglarne, att Napoleon sannolikt icke skall bli i stånd att på denna sidan Chålons ordentligt sammanföra en fullständig armå till en. sista defensivställnihg — man frågar icke mer efter. skuld och ansvar, man söker blott efter möjligheten af en förklaring öfver dessa otroliga fakta, och hvad man då finner är något, som kastar den gräsligaste beskyllning på mannen. af den :2:dra december: han har uppoffrat sina soldater för ett teaterkrig; icke strategiska utan politiska motiver hÄ ledt hans handlingar. Paris befolkning börjar förstå detta, och ve usurpatorn, om han ställes till räkenskap af denna befolkning! Man talar redan öppet om abdikation, ja, i mörkret hör man redan ett ännu värre ord hviskas, och på den dystert brusande fÅoden synas redan de skumvågor, hvilka förkunna revolutionens storm. Möjligt är, att det frambrytande raseriet ännu vänder sig mot Tyskland, men det är också möjligt, ja, säkert, att en del deraf skall vända sig mot kejsaren och hans äfventyrliga hjelpare. Från Madrid skrifves den 6 dennes: Under det den fränska pressen bröstar sig öfver att Spaniens sympatier uteslutande äro på Frankrikes sida och finner enhälligt uttryck i spanska pressen, är det ett faktum, att just de inflytelserikaste tidningar i Madrid icke göra någon hemlighet af sina varma sympatier för de tyska vapnen. Riveros organ, La Nacion, yttrar, bland annat: Preussen betyder och representerar frihetens och framåtskridandets princip; Frankrike åter är liktydigt med förtryck och reaktion. En annan tidning, La Republiea Iberica, yttrar ordagrannt: Måtte segerns lager blifva Preussens lott — i sådant fall skulle med rätta franska folket. triumfera, . tyrannen störtas och Sden ofelbareX förjagas från Rom, I Christino Martes tidning Impareial heter det: Det kejserliga kabinettet har genom skandalösa lögner störtat Frankrike i kriget och på ett ovärdigt sätt dervid betjonat sig af Spaniens förhållanden till förevändning. I CBtaatsanzeigert för den 14 d:s skrifves, att de förenade regeringarne, i förlitande på nationens enighet, skola uppbjuda alla medel för att understödja de från Frankrike fördrifna tyskarne; men Fyskland vill för ingen del straffa den franska rogerinAE TAN OLA PT PER. 1 NN