Dagens Nyheter – 15 augusti 1870, sida 1

mL RNNNRORNOKE ET NORR RTR EEE liga proklamationerna och manifesterna. Det var en ung börsspekulant, som var upphofsman till mystifikationen, troligen i afsigt att draga fördel af papperens stigning. Han uppslog utan vidare på en af börsens pelare ett telegram, som berättade, att marskalk Mac Mahon vid Wissembourg hade tagit lysande revanche för förlusten den 4 dennes, att han hade gjort 25,000 fångar, bland hvilka sjelfva kronprinsen, och eröfrat 40 kanoner. Med ljungeldens fart spridde sig denna underrättelse åt alla håll. Som genom ett trolleri blefvo alla husen på börsplatsen, å Viviennegatan, utmed poulevarderna, å alla sidogator betäckta med flaggor, från fönster oeh balzonger ljödo ropen: 4Vive la France!4 Gloire 4 VParmee!X och från gatan ljöd svaret i ännu kraftigare jubelrop, Personer, som aldrig hade sett hvarandra, kysstes och fällde tårar i förtjusning. Trefärgade fanor, med lagerbekransade örnar, buros omkring oeh helsades med stormande bravorop. Bland -de vagnar, som stannades af den böljande : mängden, voro äfven flera, som hade hemtat operans sångare och ;sångerskor från en repetition. Fru Bass stod upp i sin vagn och applåderade förtjust åt en sådan lagersmyckad fana; folket kände igen henne, man ropade hennes namn, räckte henne fanan, begärde marseljäsen, och stående i vagnen uppstämde sångerskan med sin väldiga röst folkets sång, hvars refräng med sitt passionerade aux armes citoyens! besvarades af tio tusende röster. Capout, Favre, fru Gueymard måste på andra ställen uppstämma nationalsången, och hela detta milslånga haf-af böljande skaror hade under sång och jubelrop hunnit till-en nästan vansinnig entusiasm. Plötsligt — det var omkring kl. 3 12 — tränga genom denna segerhymn ohyggliga rop, och en olycksbådande tystnad inträder, de upphetsade, glödande ansigtena blifva bleka och försagda, först öfverraskning, derpå harm, till slut förtviflan måla sig i allas uppsyn. Hvad hade då händt? En af börsens funktionärer banade sig väg genom hopen bort till pelaren, der ännu det falska telegrammet var uppslaget, nedref det: och ditsatte ett annat, hvari det hette, att Mac Mahon ännu icke haft tid att afsända sin rapport, men hvars uttryck endast alltför tydligt bebådade en strid, som icke hade börjat väl. På börsplatsen vände mängdens rasande förbittring sig först mot fondspekulanterna, som i täta grupper stodo i pelargångarne rundtomkring den fyrkantiga och tempeltormiga börsbyggnaden. -Börsbetjeningen hade låtit utrymnmia den stora salen, men från börsplatsen och alla omgifvande gator frambröt en förbittrad mängd, som formligen stormade börsen under ropen: A bas la bourse! å bas les tripoteurs! å bas les infames! I ett ögonblick voro tre tusen menniskor i alla byggnadens våningar ; på trappan blefvo de spekulanter, som tilläto sig ett opassande skämt, genast kroppsligt tuktade, så att de länge skola bevara minnet deraf. Inne i börssalen står en så kallad corbeille, ett rundt gallerverk, innanför hvilket vexelmäklarne hafva sin plats och under börstiden utföra sin obeskrifligt skrålande och -stojande syssla... Denna corbeille uppbröts och kastades utför den breda börstrappan, medan stolar och bord sönderslogos. I detta ögonblick kom en afdelning polis till platsen; den bragte tumultet till tystnad, dref mängden tillbaka och STEG Te a PE de et vt RRJIDN: st FP ite ag oh Bg TT vRs vn RT ET RESER SFS AA