Dagens Nyheter – 13 augusti 1870, sida 1

er — nns an OO Na KA ER ss Hvad nytt: Jag vet mig aldrig ha sett ett skönare skådespel, än det jag de sednare timmarne skådat. Hvem vågar väl påstå att patriotismen är en Cblague i Frankrike? Gif dig då ut, du klentrogne, på denna väldiga pulsåder, som kallas den stora boulevaärden, och betrakta den menniskoström som der böljar! Ser du dessa tusentals menniskor, som röra sig om hvarandra? Tro mig, alla rufva på en tanke: fäderneslandets seger! Alla lifvas af en känsla: entusiasmen! Se huru qvinnorna klappa händerna, hör huru barnen ropa: lefve Frankrike! Just denna prägel måste de sanna patfioterna ha! Gubbar, pojkar, sprättar, arbetare, alla trycka hvarandrag händer, och från alla läppar ljuder: Mort aux Prussiens!X Död åt preussarne!S Hvad har då händt? Ett intet och dock så oändligt mycket! I hörnet af Rue de Richelieu och Boulevard des Italiens är ett vexelkontor beläget. Dess egare, en viss Dreher, stod i sin dörr. Ryktet hade sagt honom att fransmännen i Wissembourg gjort en närmare bekantskap med de preussiska tändnålsgevären, och rufig af den seger han förmodade att det stora fäderneslandets söner vunnit), ropade han med full hals! Lefre preussarne !S Från alla sidor tillströmmade genast en efter hämnd törstånde menniskomassa. Hvem finner sig väl i att utskrattas? Den enfaldige tysken förstod ej den fara som hotade honom. Han klappade med händerna, stampade med fötterna och ropade oupphörligt: — fFransmännen äro besegrade: lefve Preussen! Men inom :kortare tid än jag behöfver för att nedskrifva det; störtade tusentals menniskor öfver honom. Det fanns bestämdt ingen som ej kände en åtrå att straffa jublaren, — Vi finna oss i att preussarne komma hit för att förtjena pengar, ropade en kraftfull stämma: i hopen, men vi tillåta dem ej att skymfaå oss. — Nej! nej! dundrade massan. Några sergeants de ville tillskyndade blixtsnabbt och, tack vare deras mellankomst lyckades hedersmannen Dreher, rädda sig undan den uppretade hopen, som eljest säkert icke uraktlåtit att grundligt straffa honom för hans lösmunthet. : Emellertid stängdes vexelkontoret genast och på luckorna skrefs med stora ord: XStängdt i anseende till skymford uttalade mot det franska folket. : Hr Dreher kan gratulera sig att ha kommit ifrån för så godt pris. Han bör emellertid ha vunnit den öfvertygelsen, att den i Frankrike herrskande entusiasmen är stor och att hatet till Preussen ej är mindre. Boulevardernas utseende är nu så krigiskt som möjligt. Rhen-armån är aftonens lösen. Man talar endast om den. Utanför alla kafber och ftidningskiosker stå grupper som samspråka. Man håller en formlig jagt efter nyheter. Jag är fullkemligt säker på att det i detta ögonblick i hela Paris ej fins en enda man, ) Som bekant, var underrättelsen riktig. . .