Dagens Nyheter – 3 augusti 1870, sida 2

endast tjugu tusen-franks ränta, och kapitalet fortfar att minskas år efter år: Hon eger också det lilla vackra hotell, hon bebor och till. hvilket höra en temligen trång gård mon en så mycket rymligare park. Med allt detta tycker hon sig vara den olyckligaste bland alla skapade varelser och tillbringar hälften af sitt lif med att klaga öfver ekonomisk nöd. Då och då, när hypokondrien ansätter henne riktigt hårdt, förklarar hon att hon fruktar det hennes öde skall bli att dö på något fattighus. En vän till herr Daburon presenterade honom för markisinnan dArlange. Denne vän hade fört honom till henne en gång då båda voro något uppsluppna, och han hade dervid sagt: — Kom, jag skall visa er ett fenomen, en vålnad af kött och ben. Markisinnan gjorde honom förlägen första gången han var hos henne genom den mycket öfverdrifoa artighet hon : visade honom. Andra gången roade hon honom särdeles, och af detta skäl kom han tillbaka, Men hon hade för längesedan upphört att roa honom, då han ännu fortfor att träget och troget uppvakta henne. Fru dArlange antog att han fattat en innerlig vänskap för henne och sparade icke på granna loftal öfver honom. —— En fin karl, denne unge pennfäktare, sade hon, fin och känslig. Det är för bedröfligt