kort med nödig uppmärksamhet. Oupphörligen gjorde han sig skyldig till misstag, glömde alltid bort att gifva, då det var hans tur, och likaså att kupera. Don gamla damen klagade öfver denna ständiga distraktion, men begagnade sig utan samvetsförebråelser af hvarje tillfälle som derigeaom erbjöd sig att, om också på oärligt sätt, vinna fördelar i spelet. Kort, dem hon icke ville ha, utbytte hon mot andra, och vid point-beräkningen skar hon djerft till i växten, hvarefter hon till sist, när uppgörelsen . skedde, med sjelfförnöjelse stoppade de sålunda vunna pengarne i sin fieka. Herr Daburon var till ytterlighet blyg för Claire, och hon å sin sida tog minsann icke första steget för att nalkas en person. Också språkade de nästan aldrig med hvarandra. Under hela vintern hände det icke tio gånger att domaren direkt tilltalade den unga flickan; och för hvarje gång hade han då på förhand lärt sig utantill den fras han ville framsäga, medan han väl visste att han utan detta försigtighetsmått skulle löpa fara att aldrig hinna till punkt. Men han fick åtminstone se henne, inandas samma luft som hon, höra hennes melodiska stämma och berusas af den ljufya doft hvaraf hon brukade vara omgifven. Han hade icke någonsin kunnat taga nog mod till sig för att fråga namnet på den parfym hon begagnade, men efter tusen