Dagens Nyheter – 1 augusti 1870, sida 1

och sjös mot hvarje makt som vid denna eventualitet skulle förklara honom krig. Art. V. För att betrygga en fullsti ändig verkställighet af förestående bestämmelser, sluta dd. mm. konungen af Preussen och fransmännos kejsare genom närvarande traktat en offensiv och defensiv allians, hvilken de högtidligt förbinda sig att upprätthålla. DD. MM. förbinda sig utomdess, och särskilt, att iakttaga denna allians i alla de fall, då deras respektive stater, hvilkas integritet de garantera, hotas med ett anfall, i det att de för sådant fall anse sig förbundna att ofördröjligen vidtaga och icke under någon förevändning un-dandraga sig de militära mått och steg, som af deras gemensamma intresse må vara påbudna, i enlighet med de ofvan uttryckta klausulergoch förutsedda full. Originalet till ofvanstående, först i Times för sistl. måndag offentliggjorda dokument befinner sig, skrifvet med grefve Benedettis handstil, i Nordtyska förbundets utrikes ärenders arkiv. Slutstrofen i art. II har ursprungligen haft följande lydelse: De son cote, V Empercur des Frang -is sngage ä assumer les charges peåcuniaires que cette transoction peut comporter, Dessa ord har hr -Benedetti strukit öfver och ändrat på följande sätt: Pour faciliter cette transaction, CEnpereur des Francais de son cotd seagage å assumer accessotrement les charges påcuniautres qQuwelle pourrat comporter. Correspondance de Berlin — officiös organ för preussiska regeringen — gör, sedan den meddelat det märkvärdiga dokumentet, följande anmärkning: Det tyckes som förbundsregeringens förnyande vägranden att inlåta sig på dylika transaktioner slutligen skulle ha ledt derhän att förmå kejsar Napoleons regering till att medelst ett krig mot Tyskland eröfra de föremål för dess roflystnad, till hvilkas ernående förbundsregeringens lojalitet ej ville låna sitt bistånd. Redan före kriget år 1866 hade Frankrike erbjudit Preussen sin allians, med löfte att dess krigsförklaring mot Österrike skulle inom aftalad tid afgifvas och att en fransk här af 300,000 man skulle anfalla sistnämnde rike) — förutsatt att Preussen samtyckte till att åt Frankrike afträda vissa områden på venstra stranden af Rhen; I fredens: intresse har preussiska regeringen, så länge hon kunde hoppas upprätthålla densamma, inskränkt sig till att vägra sin medverkan åt Frankrikes äregiriga afsigter, utan att för allmänna meningen i Huropa afslöja de anslag, i hvilka man ville göra Preussen till medbrottsling.: Nu synes stunden vara inne att afslöja en politik, som uttalar domen öfver sig sjolf. Franska regeringen har, såsom telegrafen redan meddelat, icke velat erkänna sig ha någon del i ofvanberörda traktatförslag. Hon har i officiela tidningen förklarat att samtal egt rum mellan Bismarck och Benedetti angående en allians och att vid dessa tillfällen äfven varit tal om Luxemburg och Belgien; men hon förnekar att hon haft vetskap om att ett skriftligt utkast till öfverenskommelse funnits till och förklarar att hon aldrig skulle ha velat lemna sitt bifall till bestämmelserna i detta utkast. Detta franska regeringens svar på den stränga beskyllniog som blifvit henne påbördad är väl emellertid ännu icke tillräckligt. Hvad man af allt detta blifvit upplyst om är emellertid att storartade eröfringsplaner varit påtänkta, dem nu, sedan de kommit i dagen, man icke vill tillstå. Beträffande tiden då underhandlingarne skul!e ha bedrifvits, uppgifves denna i franska officiela tidningen ha varit efter Prag) Förut har varit up pgifvet 200.000 man; det Vän ett fel i de tyska tidningarne eller i telegramVU gnosis s vär seb RNE Åt AE NE NKEEEEETEERERRPERNIRESRSSNISSAESESAESSNSAEEAESEAAA