dock alltid slutat dagen sämre än vi börjat den, och de 100 millioner sterling, som vi för en vecka sedan afräknade, hufvudsakligast från Englands och Frankrikes nationalförmögenheter, kunna i dag ganska väl uppskattas till 150 millioner. . Skulle vi jemväl uppskatta förlusten å de statspapper, som kursera i Tyskland och Holland, men som ej cirkulera här och i Paris, och skulle vi vidare kalkylera reduktionen i värdet af hvarjehanda bankoch industriaktier, så kan man ganska väl uppskatta följden af krigsförklaringen, icke af kriget, till en nationalförlust för vestra och mellersta Europa af 200 millioner sterling. Och detta på 14 dagar, medan vi ännu hålla på att diskontera. Den; passive åskådaren kan dock icke helt och hållet lägga denna förlust kriget till last. Sedan 5 år har det spekulativa och industriella affärslifvet stått nästan stilla här i landet, medan efter hand stora summor nedlagts uti utländska lån. Verksamheten på vår fondbörs har under denna tid fördubblats. Penningar ha varit ymniga, och storå summor ha användts till temporära lån å kurserande fonder, så att icke. allenast käpitalister, utan blotta spekulanter ha kunnat intressera sig i dessa affärer, hvarigenom värdet af nästan alla dessä fonder betydligt stigit. Det har ej fattats varningar, att vi för en månad och två sedan hade nått kulminationspunkten, och att äfven under normala förhållanden en snar reaktion vore att moötse. Denna reaktion började vid mottagandet af hertigen de Gramonts förebråelser mot Preussen och har sedan dess fortfarit. En mängd spekulanter ha ej kunnat godtgöra sina differenser; deras spekulationsvaluta har realiserats af mäklaren till hvad pris som helst; långifvare ha inkallat sina lån, och då låntagaren ej kunnat betala, har den förre genast realiserat säkerheten under förutsättning, att äfven det lägsta pris i dag vore bättre än det bästa i morgon. Och ofta har äfven detta vårit fallet; men villervalla som derigenom uppstått öfverstiger alla begrepp, som vår ponha derom skulle kunna inge.