Dagens Nyheter – 27 juli 1870, sida 2

Stockholms-Nyheter, Bellmansdagenr, såsom den 26 juli kallas i Stockholm, firades i går på sedvanligt sätt å Djurgården. Det vackra vädret hade utlockat en oräknelig mängd menniskor; redan tidigt på eftermiddagen började den ena skaran efter den andra uttåga och den ena ångslupen efter den andra öfverföra hundratals personer. Framemot 6-tiden gick ångslup på ångslup ara fullastade — från Nybron, Kungsträdgården, Strömparterren och Skeppsbron, och kring platsen, der Bellmans lagerkrönta byst tronarunder väldiga ekar, såg man vid samma tid det mest brokiga folklif. Hvarje plats var upptagen, icke blott på de nära liggande vägarne och gräsplanerna, utan äfven å backsluttningarne på ömse sidor om Bellmansro, nedåt Manillavägen och vägen, som leder genom skogen till Tivoli. Utefter vägarne voro salubord placerade, der man kunde förfriska sig med öl och sockerdricka, hvarförutan man minst vid hvart tionde steg stötte på pepparkaksgummor, barn som utbjödo friskt vatten, cigarrförsäljare m. m. Positivspelare drogo förtvifladt vefven, en akrobatfamilj var outtröttlig att visa sina halsbrytande konster för den tacksämma publiken, en gubbe med tittskåp gjorde goda affärer, och de ridande poliskonstaplarne gjorde god effekt i den böljande menniskomassan, hvilken en och annan gång nödgades dela sig för ett elegant ekipage, som gjorde stora promenaden. Bakom Bellmans byst var som vanligt en estrad uppförd, hvarpå en musikkår tog plats och kl. 6 började spela Bellmansmelodier, alternerande med en annan musikkår, som hade plats bakom Bellmansro. Straxt efter kl. 8 på aftonen upptågade medlemmar af Par Bricolls sångkör och togo plats inom en inhägnad invid bysten, der de uppstämde: Hvila vid denna Källa. Derefter afsjöngos 8 sånger, dels af BellMan, dels andra populära såsom Vårt land, Hör oss Sveax, SStå starkt m. f. Sista sången var: SCHvem är som ej vår broder minns?4 hvilken afsjöngs med blottade hufvuden, hvärefter sångarne tågade, under sång och följda af en talrik skara, till Alhambra, utanför hvilket värdshus, der bricollisterna intogo sexa, de till allmän munterhet uppstämde: Så lunka vi så småningom.4 Flera af de vackra sångerna framför bysten belönades med dånande applåder och lifliga bifallsrop. Hr Sundberg Hade som vanligt festligt smyckat Bellmansro och garnerat dess sidor och balkonger med kulörta lyktor; hvilka