Frankrikes krigsförklaring, sådan densamma den 19 dennes kl. 12 2 e. m. meddelades kabinetttet i Berlin af franske chargå daffaires le Sourd, lyder sålunda: Franske kejsarens regering har, emedan hon betraktar planen att sätta en preussisk prins på Spaniens tron såsom ett mot Frankrikes territoriela säkerhet riktadt förehafvande, sett sig försatt i nödvändighet att affordra hans maj:t konungen af Preussen en försäkran att han icke skall lemna sitt samtycke till en sådan kombination. Då hans maj:t konungen af Preussen vägrat gifva en sådan försäkran och tvärtom har förklarat för det franska sändebudet, att han ämnade såväl för denna som för hvarje annan eventualitet förbehålla sig frihet att handla efter omständigheterna, så har kejserliga regeringen ansett att bakom denna konungens förklaring ligger en tanke, som i lika hög grad hotar Frankrike och den allmänna jemnvigten i Europa. Förklaringen har fått en ännu allvarsammare karakter derigenom att konungens vägran att mottaga Frankrikes sändebud och att inlåta sig) på någon vidare underhandling blifvit kabwmetterna delgifven. I följd häraf har franska regeringen trott sig förpligtad att oförtöfvadt sörja för sin äras och sina kränkta intressens försvar, och, fast besluten som hon är att för detta mål vidtaga alla åtgärder som