Dagens Nyheter – 14 juli 1870, sida 2

Heddelarvden från allmänheten. HUMLEGÅRDENS AFSPYMPNING OCH BEBYGGANDE. Som öfverintendents-embetet föreslagit att den blitvande riks-biblioteksbyggnaden skall uppföras vid sydöstra delen af Humlegården, sålunda att den skulle komma att afstänga kommunikationen med Humlegården från de förutvarande två ingångsvägarne derstädes, kan män ej annat än beklaga, det Humlegården någonsin blef bestämd till byggnadsplats för omnämnda äpdamål, i synnerhet som det ge nom detta förslag tydligen synes, det vederbörande främst afse att få byggnaden så mycket som möjligt framstående och synlig för trafikanterna af stora Humlegårdsgatan och Norrlandsgatan, och dessutom att få den bakre delen af parken reserverad för en blifvande k. stallgård, med tillhörande byggnader. Men hvart tar det då vägen med denna för hufvudstaden så välbehöfliga promenadplats, med de många familjer: och invånare, hvilka ej ha räd att hålla sig sommarnöjen, ej ha tid att göra långa fotvandriogar för att erhålla frisk luft, som sakna håg och tillfälle att besöka sveitserierna i Strömparterren, i Berzelii park eller vid Blanchs kafe? Är då meningen att ta från dem denna för helsa och välbefinnande så Bbehöffiga plats? Ha de som inneha det ansvarsfulla förtroendet att vaka öfver det allmännas väl tänkt nog djupt in i denna sak, eller skola de först efter förstörelsen komma att, kanske för sent, ångra det tilltänkta steget? Härpå undrar störligen Erik Gustaf.