Dagens Nyheter – 9 juli 1870, sida 1

hvar med sin äldre, pålitliga kamrat tills de vunnit nog stadga och erfarenhet för att kunna lemnas på egen hand. De vaktstugor af trä, som man finner mångenstädes i staden, tjena tillika som bostäder åt ett par konstaplar. Andra hafva bostad i polisdistriktshusen. När en polisman felar mot sin pligt, straffas han med varning, afdrag på lönen, degradering, afsättning eller 7 dagars arrest. Dessa straffgrader gälla ej blott för polismannen, utan för hvarje domarekåren ej tillhörande embetseller tjensteman, som är förordnad af sin chef och således ej har kejserlig fullmakt. Sålunda kan en expeditionschef, en byråchef, ett kollegiiråd o. s. Vv. afsättas af den minister, till kvars departement han hörer, eller, för mindre fel ålägges ända till 7 dygns arrest å högvakt eller i eget rum. Efter hvad en byråchef i jordbruksdepartementet försäkrade, förekomma afsättningar icke ofta och icke i följd af ministeriela nycker, utan endast för begångna fels skull eller i anseende till fullkomlig oduglighet eller oförbätterlig lättja. Cheferna för särskilda verk hafva samma rätt öfver sina underlydande som ministrarne öfver dessa chefer, derest de hafva ministrielt konstitutorial. — Den mest despotiska och den mest fria bland civiliserade stater (Ryssland och nordamerikanska republiken) mötas således i den praktiskt riktiga åsigten att staten icke mer än den enskilde behöfver eller bör hafva oafsättliga tjenare; båda dessa samhällen hafva ock en skicklig tjenstemannakår; den ryska, som varit uselt aflönad och delvis är det ännu, har varit mycket mutbar; somliga förmena att den numera är omutlig; andra att regeringen sträfvar af alla krafter att utrota korruptionen, men att det åtminstone ännu icke fullständigt lyckats. Kan polisen utfärda kungörelser som ega laga kraft? Den kan förordna om sådant som rör den yttre ordningen i staden och stadga låga viten för öfverträdelser, men den eger icke ålägga stadens invånare något som ådrager dem kostnad. Öfverpolismästaren förordnade en gång att de vanligen trånga och mörka kökstrapporna i husen skulle, der det behöfdes till olyckshändelsers förekommande, under dagen och om qvällarne upplysas med gas. MHusegarne upphäfde ett skri öfver detta päbud, som ådrog dem en ny kostnad, och många följde det icke. Här i Stockholm skulle polisen helt enkelt ha pliktfäl) en sådan tredBkande husegare och, om han framhärdat i sin hallstarrighet, ålagt honom vid högre och högre vite att lyda kungörelsen. I Ryssland måste polisen åtala en af de genstörtige hos fredsdomaren, och denne friade honom från ansvar, emedan polsen ej haft rätt att utfärda en kungörelse, som lade en ny tunga på husegarne. Polisen appellerade till regerande senatens kassationsafdelning, och den stadfästade fredsdomarens utslag. Polisen rättar sig efter detta prejudikat, så att när den ville hafva husegarne att spola gatorna med vatten för : att hälla dem rena, utfärdade den icke kun!i görelse härom förrän den förskaffat sig en kejserlig ukas. Ty den kejserliga makten är oinskränkt ; hvad den förordnar, tilläm! par hvarje domstol. Förhållandet mellan polisen och kommunen är nu på väg att regleras och bestäm