Dagens Nyheter – 7 juli 1870, sida 2

derför med pris. Det torde här böra anmärkas att hr Ericsson på Hagaaf lätt förklarliga skäl aldrig deltager i någon pristäflan på länets landtbruksmöten. Sedan ordföranden, kungl. sekter 4. Odelberg, öppnat sammanträdet samt professor N. J. Andersson hållit ett intressant föredrag rörande ljusets och värmets inflytande på växterna, företogs till behandling 1:sta öfverläggningsämnet: förekommer inom denna ort, der hushåilningssällskapet i år sammanträder, några egendomliga förhållanden i afseende på jordens bruk, husdjurens skötsel eller landtbrukets binäringar, och huru skötas de i samband härmed varande näringar:4 Härpå lemnades intet direkt svar. Föremål för en liftigare öfverläggning, eller rättare sagdt, utredning -blefyo deremot de tvenne derpå följande frågorna, eller. huruvida jordens djupare bearbetning -samt i allmänhet ett mer intensivt jordbruk har inverkat. på grödornas mängd och beskaffenhet, äfvensom om åkerjordens . bördighet. anses fortfarande bibehållas med det sätt, hvarpå den nu vanligen skötes. Medicinalrådet Wistrand erinrade om att en djupare bearbetning af jorden bör verkställas med aktsamhet eller, med andra ord, med iakttagande af de för en dylik åtgärd erfoderliga vilkor, såsom gödsling, afdikning, ordentlig skötsel m, m. Hr A. C. Baab rekommenderade af egen erfarenhet grundgräfning (till omkring 19 å 20 tum). Hr RB. hade gjort försök härmed på en liten kulle vid egendomen Sikla. På denna kulle växte nu den bästa säden, men han hade också blifvit duktigt gödslud. Professor Bergstrand lemnade upplysning om orsaken dertill att skörden mera sällan misslyckas å en åker brukad i tveskifte än å den jord, som blifvit indelad till cirkulation. Sedan tal. vidare erinrat om vådan af att företaga djup-plöjning, såvida ej tiligång till gödningsämnen funnes, hvilka han, dock trodde att en omtänksam jordbrukare nästan öfverallt kunde anskaffa sig, slutade han sitt anförande med att formulera ungefär följande svar: Erfaremheten har visat, att bonden får lika goda skördar nu som för omkring. .50.år sedan, men att deremot den, som infört ett cirkulationsbruk, kan få se sina skördar sämre än bondens, såvida han saknar tillgång på gödningsämnen. Hr Lidholm ordade derefter om den 4:de frågan eller sättet för Mälareprovinsernas mejeriaktiebolags verksamhet. Hufvudinnehållet af denne talares yttrande var, att bolaget borde göra producenten -till delegare i bolaget på det sätt, att priset på mjölken och dess alster skulle i viss mån vara-beroende af det. sätt, på hvilket den sednare skötte mjölken under de. 12 första timmarne. Producenten skulle sedermera till bolagets mejerianstalter aflemna gräddan; hyilken, förvandlad till smör, af bolaget skulle försäljag och med afdrag af en. mindre del, t. ex. 5 öre pr skålp., redovisas producenten. Vidare skulle mjölkafkastningen vara beroende af beskaffenheten ,af den utaf skum-mjölken förfärdigade osten. För att. få denna så: lika god -som möjligt borde bolaget hålla mejeriskolor och utsända mejeri-ingeniörer. Sedan slutligen. löjtnant Waetierhoff. besvarat. ste frågan: SÄr hagmarkens betande, sådant det nu, bedrifves inom länet, berättigadt ur skogsskötselns och ladugårds-ekonomiens . synpunkt ?4, med nej, afslöts diskussionen. Under det afbrott i öfverläggningen, som blifvit gjordt för att lemna konungen och drottningen tillfälle att öfveryara prisutdelningen, togs kännedom om utställningarne äfvensom den väl skötta egendomen, som af dess egare, kammarherre Rudbeck, för dagen blifvit ställd till hushållningssällskapets disposition. Derefter följde prisutdelningen och tillföllo dervid; för hästar: 1:sta priset, 3 karoliner, Töjtnant Wibom, Hufvesta; 2:dra priset, 2 dito, hemmansegaren Jan Hansson Orkerta och 3:dje priset, 2 speeier, slagtaren Johan Jansson ; . . för nötkreatur : 1:sta priset, 3 karoliner, general Björnstjerna, 2:dra priset, 2 dito, kammarherre Pudbeck: och 3:die vnriset 2