Dagens Nyheter – 7 juli 1870, sida 2

hade — och så beslöt arrendatorn att belöna och öfverraska henne. Följaktligen; sedan han i staden uträttat alla sina öfriga ärenden, skred han till det vigtiga verket att ; välja band. Djupa voro hans funderingar, då de Lysande färgerna upprullades för honom :-breda band till skärpet och motsvårande för håret och hälsen. De stridande skönheterna hös de blå och de gröna voro för mycket för honorh. 7 — Gif mig båda! sade han, slående handen hårdt i disken, och tänkte: Polly må bestämma, och sedan har Hon den andra. sorten till nästa gång. Då herr Potters kom hem, var solen nära att gå ned och Polly satt på verandan med sina båda tillbedjare, som båda ridit dit, er hvar för att fråga om icke han kunde få den äran att ledsaga henne följande afton, och båda hade kommit så tidigt af fruktan, att, rivalen skulle komma först, hvarför de kommo fram på samma: gång. Men Polly kunde icke fara med någondera, ty hon hade lofvat att till bringa eftermiddagen hos Kate Häynes, dön som gjorde bjudningen, för att hjelpå henne. Under det de pratade derom; körde Herr Potters upp, och sedan han gifvit sin dotter en hjortlig kyss, skred han tillatt veckla upp sina band. Stor var Polysfäignad både öfver banden och den känsla som -föraänledt. deras anskaffande. Fru Potters utkallades med ens och blef lika förnöjd söm Polly; Herr Potters kände att han gjort ett mästerverk och var stöltöfver sig sjelf: — Hvarför gör öra vrantimren ett sådant bråk