Dagens Nyheter – 4 juli 1870, sida 1

—nia. Till en början lemnade denne talare nå gra intressanta statistiska uppgifter angåendi emigrationen, hvaraf framgick att under å 1866 hade utvandringen från Norge uppgåt till omkring 16,000 och året derpå till vic pass 13,000 personer. Under åren 1861 til 1865 var emigrationen tre gånger och de tvi derpå följande åren fyra gånger större än der allmänna utvandringen från Sverige unde samma tid. Norrmännen utvandrade i allmän het till Amerika, svenskarne deremot äfver till brödraoch grannriket samt till norra Tyskland. Beträffande utvandringens skadlig het eller oskadlighet så egde det förra för hållandet rum. En utvandring af invånarne vore i och för sig skadlig på grund af den minskning i kapital och arbetskraft den med:förde, och beträffande orsakerna så vore dessa att söka närmast i missgynnande ekonomisks förhållanden och missväxt. Dertill kunde äfven läggas den förhoppning mången hyste att på en annan ort kunna förbättra sin ställ ning. Men någon allmän orsak funnes dock ej, utan den vore beroende af lokala förhållanden. Arbetaren Johnson från Wexiö redogjorde för hvad åtskilliga emigranter sagt vara orsaken till att de utvandrat. En del hade varit missnöjda med lagstiftningen och de höga skatterna. Andra åter, yngre personer, hade velat komma till ett annat land, medan de åtminstone haft sina fulla arbetskrafter i behåll. Handtverkarne slutligen hade sagt att de måst lemna landet, derför att fabrikerna börjat utträngåa yrkena. Hr Bäckström fann skadan mera inbillad än verklig, men trodde dock att emigrationer skulle blifva skadliga i längden, Tal. hade nemligen aldrig under de år emigrationen varit som störst hört omtalas någon brist på arbetare eller högre arbetspriser. Den förnämsta orsaken till emigrationen låge, enligt tal:s förmenande, uti missnöjet med våra nuvarande religiösa, sociala och ekonomiska förhållanden, och tal. framhöll i afseende härå lagen angående främmande trosbekännare, förlusten af medborgerliga rättigheter m. m., men han trodde dock att ett godt år skulle göra mycket till emigrationens Hhämmande. Tal; föreslog en resolution af ungefär följande lydelse: För det närvarande är emigrationen ej skadlig, men om den fortfar, kan den blifva det. Orsakerna dertill måste sökas uti missnöje med nuvarande religiösa, sociala och politiska förhållanden, Hr Nytrop från Köpenhamn instämde med åen förste taJaren: i afseende på orsakerna till emigrationen. Den vore öfvergående och hade på sednaste tiden ansenligen förminskats, hvilket af flera andra talare också erkändes. Hr Vougt protesterade mot att lagstiftningen, åtmingtone den religiösa, hade någon del I emigrationen, Dess förnämsta orsak vore att söka i emigrationsagitationen och törsten efter guld. Härtill kunde läggas lusten hos nordbon iallmänhet att se sig om på andra ställen. Efter en stunds diskussion och sedan flera talare, hvilka :ej . hade någonting att förtälja i afseende på sjelfva saken, uppträdt, antogs den uti referatet öfver den gemensamma sammankomsten omnämnda resolution, . Svaret å den sextonde frågan finnes äfven infördt å samma ställe. Femtonde frågan föranledde ingen behandling, Allmän sammankomst. Denna tog sin början omkring kl. 1, 4 och fortgick till något öfver 6, då mötet hade fattat beslut öfver alla de ämnen, som undergått en förberedande behandling i afdelningarne, Först föredrogos och godkiändes svaren å 2:dra, 3:dje och 4:de frågorna. Som vi uti redogörelsen öfver första afdelningens förhandlingar återgifvit såväl frågorna som svaren, inskränka vi oss till att hänvisa våra läsare dit. Besluten fattades utan nå