Dagens Nyheter – 4 juli 1870, sida 1

Stockholm, tryckt inrättningar. Denna fråga blef föremål för en längre diskussion, hvarunder flere talare täste uppmärksamheten på nödvändigheten at att framför allt rikta arbetarnes tankar på framtiden, och3härtill kunde i främsta rummet arbetsgifvaren bidraga. Vigten af initiativ från detta håll framhölls isynnerhet af hr Wikström från Sundsvall. För detta ändamål borde arbetsgifvaren, att börja med, uppmana arbetaren att insätta små poster af sin arbetsförtjenst i sparbankerna och så småningom förmå honom att göra insättningarne alltstörre och större, i den mån han lärde sig inse vigten af att i nödens stund ej stå hjelplös. Härigenom hade ganska goda resultater redan flerstädes i landet vunnits. — I Gefle och Karlshamn hade, enligt hvad af tvenne af dessa städers deputerade upplystes,erfarenheten visat, att barnen, genom sitt föredöme och under impuls af goda lärare, äfven i detta afseende kunde föregå sina föräldrar med godt exempel och på dem inverka fördelaktigt. Så hade i Karlshamn inträffat, att flera af barnen i en af stadens folkskolor för sina föräldrar insatt bidrag i en af stadens sjukkassor. Vidare ansåg man goda exempel af de öfver arbetaren stående, ihärdighet och god förvalt: ning, hushållsföreningar, spridandet af smärre folkskrifter angående de ofvan nämnda anstalterna för målets vinnande vara nyttiga. Hr Faber från Köpenhamn upplyste dock, att man genom det sistnämnda medlet ej omedelbart utan endast småningom kan vinna det åsyftade resultatet. Hr Minnichs åsigt, att hjelpen från sjukkassorna borde lemnas i förhållande till storleken af de lemnade bidragen och vara större för den gifte än den ogifte arbetaren, bekämpades af flera talare. Hrr Tädstrand från Nyköping och Geete från Kalmar föreslogo att afdelningen skulle till mötet -hemställa, att mötet ville hos sällskapet för arbetareföreningars befrämjande anhålla om upplysningars inhemtande om det sätt, hvarpå de olika sjukoch begrafningskassorha i Sverige äro organiserade, samt att sällskapet sedermera ville låta trycka och till föreningarne försälja redogörelser för dessa kassors organisation. En mängd talare lemnade redan nu uppgifter i ifrågavarande afseende: Hr Utnes från Drammen förfrågan, om. några särskilda asguransföreningar mot brand för arbetåre någonstädes i Skandinavien voro inrättade, lemnades obesvarad:; Hr Lybeck, som upplyste att ettbrandförsäkringsbolag i Sverige hade för afsigt att under vissa vilkor nedsätta assuranspremierna för arbetare, föreslog att afdelningen skulle besluta att till mötet hemställa, huruvida icke mötet ville be: sluta en skrifvelse till. samtliga .brandförsäkringsbolagen i Skandinavien om nedsättning med 50 proc. i brandförsäkringsafgiften för assuranssökande, tillhörande arbetareföreningar eller andra sjelfhjelpsföreningar, derest sådan nedsättning åf dessa föreningars styrelser tillstyrkes. Förslaget blef, i likhet med det af hrr Lidstrand och Geete framställda, bifallet, med den förändring att, på yrkande af doktor Sohlman, orden med 50 proc. uteslötos. Härefter förekom fråganom sättet, hvarpå arbetareföreningarne kunde gagna hvarandra. Den lifliga diskussionen härom öppnades af hr Flodman från Eskilstuna. Denna talare, som under öfverläggningen flera gånger hade ordet, föreslog, att afdelningen skulle såsom sin åsigt hos mötet tillstyrka, att, för utredning af denna fråga samt de åtgärder som lämpligen borde vidtagas för underlättande för arbetaren af öfvergång från en arbetareförening till en annan och från en sjukhjelpsförening till en annan, äfvensom för utredning af frågan om nyts tan och behöfligheten af en särskild tidningsorgan för arbetarne inom hvartdera af de tre skandinaviska länderna, skulle tillsättas en komite, som, bland annat, också skulle utreda