Härtek och förfalskning. För mågra år tillbaka blef i Engelholmstrakten en 19-årig. yngling kär i en vacker, 18-årig tös, som bodde i församlingen nästintill den, der ungersvennen Sven hade sitt hemvist, Sven var förfasligt kär i den rödkindade, blåögda Lotten och föresatte sig att så snartsom möjligt gifta sig med henne, emedan han fruktade att, om han dröjde med giftermålet tills han fyllt 21 år, någon annan i socknen kunde beröfva honom hans skatt, hans ögons ljus, gjälen i hans själ. Så kom han en dag till sin pastor och bad om sitt prestbetyg, ty han ville gifta sig ju förr dess hellre, sade han. Den åldrige prosten log åt ynglingens önskan och ifver, men lemnade honom det begärda betyget. Med glädje mottog den unge mannen detta, och hemkommen förfalskade han det i så måtto, att han ändrade årtalet för sin födelse 1849 till 1847, Sedan detta skett, begaf Han sig till kyrkoherden i fästmönus församling och begärde utfå lysning. Kyrkoherden upptäckte emellertid genast för falskninogen, och någon lysning kom naturligtvis ej i tråga. Ynglingen och flickan flyttade emellertid snart tillsammans, oaktadt de ej blefvo vigda — och nu vill mannen för ingea del på lagligt sätt gifta sig med sin Anna, fästän de lefva tillhopa som äkta makar och ha ett par eller tre barn, de der kalla Sven far och Anna mor. (E. T.) Tur och otur. En plånbok, innehällande 120 rdr, förlorades i Norrköping i måndags och upphittades af en arbetskarlshustru, som, efter uti stadens tidning införd annons, skulle förliden onsdag återlemna det upphittade till dess egare. Men innan dess hade hon några ärenden att u-rätta på torget o. 8. v., hvarefter hon begaf sg till det uppgifna stället. Ditkommen omtalar hon sitt fynd och i detsamma nedför handen i sin ficka; men, o agi! finner denna — tom. Hustrun blef alldeles utom sig; ett ifrigt sökande uppstod, men plånboken var och förblef ånyo borta och