SR EES SRSERSER. OFAMTSSTT 5 MPR SRA I postkontor; annonser derifrån insändas, med pen Det nordiska arbetaremötet -sfortsatte i går sinaförhandlingar. -Under förmiddagen hade afdelningarne sammankomster och på eftermiddagen hade mötet allmänt sammanträde. Första-afdelningens sammanträde öppnades-med ett längre före-dragaf hr Rimestad, angående organisationen saf Köpenhamns arbetareförening af år 1860. Denna förening, som består af 2 a 3,000 medlemmar, har eget bibliotek, ur hvilket ungefär 200,000 boklån årligen utlemnas sämt ett ej obetydligt antal aärbetarebostäder. Den har äfven upprättat fyra lånekontor, :hvarest lån mot pant erhållas. Före uppkom-sten af dessa. låneanstalter funnos i Köpen-bamn ej. mindre än 161 pantlånare, som i ränta togo 350—672 procent. Antalet af dessa blodsugare hade emellertid nu ganska betydligt förminskats och de fingo nu nöja sig med blött 70 å 80 procent. Föreningen hade vidare bildat en s. k. Huusholdsförening för bedrifvande af handelsrörelse. Populära föredrag hade hållits, i medeltal 3 å 4 i veckan. Med uttalande af den åsigten, att den första grundsats, som för befordran af arbetsklassens framåtskridande borde följas, vore utbredande af upplysning bland dess medlemmar, afslutade talaren sitt intressanta föredrag. Härefter fick fabrikören. Cederqvist ordet öch framställde det yrkande, att afdelningen skulle som sin öfvertygelse uttala, att folkskolans skiljande från Kyrkan och upphörande af pastorernes sjelfskrifna ordförandeskap vore nyttigt, samt att landstingen tillsvidare borde igenom af dem tillsatta inspektörer eller på något. annat sätt utöfva tillsynen öfver folkskolorna. Erfarenheten hade nemligen visat, att det funnes många prester, som ingalunda kunde anses lämpliga att hafva folkskolan om händer äfvensom att de nuvarande folkskoleinspektörerna visserligen tillsättas af regerinsgån, men på biskopens förord och att presterskapets inflytande på: folkskolan således äfven i detta fall gör sig gällande. På yrkande af doktor. Sohlman, lektor Blomstrand och ord föranden. förkastades. emellertid förslaget, hufvudsakligen på den grund att mötet ingalunda vore en församling så qvalificerad, att den kunde anses lämplig att fälla något bestämdt omdöme i en så tvistig fråga som den :om : nyttan eller skadligheten af presternas be(fattning med folkskolorna. Hr Blomstrands förslag, att afdelningen skulle; med erkännande af det önskvärda deraf, att allt missbruk af restens ställning till. folkskolan omöjliggöres, besluta, att. den af herr OC. väckta frågan ej skulle till behandling vidare förekomma, godkändes. I afseende å bästa sättet för befrämjande af. bildning och upplysning inom den arbetande klassen voro åsigterna om hväd som borde göras äfven i dag ganska olika. En talare från Vexiö uttryckte sin stora belåtenhet med. idet sätt, hvarpå statmakterna hittills gynnat folkskolan, och sin förhoppning:attsamma välvilja fortfarande skulle komma henne till del. Hade folkskolaa ej ännu öfverallt kunnat uppfylla sitt: ändamål, så. låge orsaken dertill ej hos presterskapet, ej heller hos läroböckerna, utan hos Jlärarne, Andre talare åter rekommenderade såsom medel till befrämjande af arbetarens upplysning dels aftonskolor, der endast föredrag, ej annan undervisning borde förekomma, dels såsom behöfliga läroämnen i folkskolan ritning och teckning. Beträffande sedligheten hos arbetarne, så inverkade på denna i ganska betydlig mån deras politiska och sociala ställning. Nykterheten kunde främjas derigenom, att arbetarne kommo öfverens sins emellan att, då de besökte krogen, betala hvar och en för sig. Hvad anginge uppfostran, i afseende på hvilken en talåre uttryckte en önskan om inskränkning i kätekesutanläsningen, så borde denna ej endast ske i skolan, utan samtidigt dermed äfven i hemmet. Hr Johnsen från Kristiania ansåg, att det kraftigaste bildningsmedlet för arbetaren vore sången samt erinrade, att hvilka andra fel än vidlådde de nu använda uppfostringsmetoderna, hufvudfelet dock vore, att de allesammans i mer eller mindre mån bedrefvos som en modets och ej som en hjertats sak. För afdelningens beslut redogöra vi under rubriken Allmän sammankomst. Andra afdelningen fortsatte. behandlingen af frågan angående tändamålsenligaste sättet att ordna särskilda slag af föreningar, och föredrogs nu frågan om folkbankers inrättande. TI anledning häraf upp stöd en lång och intressant öfverläggning, deruhder man hade nöjet höra åtskilliga talares fsigter i ämnet. Iafseende på sielfva saken, eller nyttan och behöfligheten af dessa inrättningar, var man fullkomligt ense, äfvensom om att de, synnerligast i de mindre städerna, borde grundas på grundfondsandelar och solidarisk ansvarighet. EHrr Hellström från Alingsås, Samuelsson från Norrköping och Dahlerus från Gefle redogjorde för folkbankerna och dessas verksamhet i nämnda städer, Hr Lundberg från Stöckholm förordade gemensamma banker för flera kommuner, för att derigenom minska förvaltningskostnaderna. Hr Gumelius, som af en talare blifvit uppinanad ått angifva grunderna, på hvilka Örebro folkbank hvilade, fick nu ördet. Han erinräde till en. början om, att det fölle af Big TE