Dagens Nyheter – 1 juli 1870, sida 1

holm samt herr Maenroy från Norrköping, och yttrade sig i samma syfte som hr Hågerman. Herr Hältgren fann frågan vara en af de mest praktiska, som gerna kunde förekomma vid tett arbetaromöte. Beröfvad politiska rättigheter kunde. arbetaren ej göra någonting för. förbättrande af sin ställning. I Han vore nemligen betagen rättigheten att I deltaga. i lagstiftningen; finge ej beskatta sig -sjolf m. m. Lektor Blomstrand sökte uti ett längre anförande visa, att föreliggande fråga på det allra närmaste intresserade deltagarnb från de tre nordiska rikena, och minst af allt förtjente den åtlöje, ty det vore en sjuk sak, som ej tål att tala om. Men tal. I ansåg att man ej borde :inskränka sig till I att fordra lika rösträtt för alla, som betala skatt till kommunen, utan: hellre, i likhet ja med afdelningen, uttala sig för den riktning, i hvilken man ville att reformen skulle gå. Håkarseon, Nilsson, Wetterström från StockTal. slutade sitt långa anförande med att hemställa, om ej mötet ville såsom sin mening uttala den önskan, att vid den förestående reformen i afseende på bestimmelserna angående den kommunala och politiska rösträtten det måtte tillses, att äfven den obetydligaste arbetaren finge tillfälle att göra sin röst hörd. Hr Wallem började sitt föredrag med den aninärkningen, att det vore vanskligt att i afseende å de frågor, som kunde komma att blifva föremål för mötets behandling, sätta cn gräns emellan dem som berörde ,och icke berörde politiken. Men att göra iden nu föreliggande frågan till föremål för mötets öfverläggningar och: beslut vore ett fel och bevisade -derjemte: en stor taktlöshet mot dess främmarde deltagare. Ty frågan om utvidgande af den politiska och kommunala rösträtten för svenska medborgare hörde ej till ett arbetaremöte och ännu mindre till ett nordiskt arbetaremöte.: Deltagarne från de tvenne andra länderna kunde. omöjligen känna de svenska förhållandena och man borde ej tvinga dem att yttra sig öfver saker, hvarom de ej hade någon erfarenhet. I ett längre och difligt föredrag framhöll hr Sfruwe från Sundsvall de :skäl, som tala för borttagande af det s. k. strecket och införande af den lika. rösträtten vid afgö.randet af kommunens angelägenheter. Om nödvändigheten af percapitaomröstning vid representantvalnn m.voreman inom Sundsy, alls arbetareförening JeDSC, Derigenom 0 le -arbetarnes ställning, höjas och intresset -för fosterlandets BEMensamma. angelögenheter blifva lifligare. Sedan hrr :Wal!lem och Bocck uttr yckt den åsigt, att det NOre önskligt,. att man nu inskränkte sig täll att diskutera frågan, utan att fatta något-beslut i anlednirg af densamma, fick br. fimnestad ordet. Han framhöll 1: ett lifligt och med bifallsrop; helsadt föredrag vådan af jatt;i Svår föreningt införa önskningar och fantasier. Skola vi kunna uträtta någonting, då måste vi hålla oss vid verkligheten . och. ej ställa oss på fantasiens ståndpunkt, och hellre än att tala om utsträckta politiska rättigheter söka verka för ,;upplysning, ty. den medför: liksom. mögnade frukter allä de rätt gheter, hvarom nu, är fråga. Tal. formulerade slutligen ungefär föl jende. förslag till beslut : Öfvertygad. om att den arbetande klassen är. Berättigad till rösträtt i statsborgerliga frågor. och ett a mera utsträckt deltagande ;i kommunens, a an elägenheter än nu vär förhällandet, och a öfverlygad om att den ej skall missbruka en dylik rättighet, ötrergår mötet fill: dagordningen: Klockan .var;nu 5-och tiden för sammanträdets afslutande således inne. Icke desto mindre, ippstod. en stunds diskussion huruvida ;hr Rimestads.. förslag skulle antagas eller ej. Tvenne: stalare, brr Frödivg från Göteborg och Bergs i från Norrköping, voro ledsna öfver att talet om den lika rösträtten blifvit. bragt å ban och trodde ci att arbetarne påd sJandetvore i be sittning af den bildning, som erfordrades för tillämpning at principen om percapita-omr östning yvidsefgö-rande af kommunala angelägenheter. Den siste, som hade ordet, var red: aktör Sohlman, Han: förklarade att han under förmiddagens sammanträde deltagit uti företa afdelningens arbeten, men om han vetat, att en fråga af så stor politisk och social betydelse söm dennasskulle blifvit bragt å bane i en annän, skulle: han der infunnit sig. Tal. måste. dock, bekänna, att pu vore tillfället ;illa valdt för att inkomma med en sådan petition som pu blifvit af flera talare ifrågasatt. Det vore nemligen endast det rätta ordet på det.rätta stället, som gjorde okt; och om vi-ville uträtta någonting, då måste vi begränsa våra önskningar och ej sväfva ut i rymden. Derför, då detta -möte vore ett arbetaremöte och dertill ett ti