Dagens Nyheter – 1 juli 1870, sida 1

betsklassen. Hr fftodinr Taste derjemte uppmärksamheten på vigten afpfaktiska slöjdskolor ) sumt serinrade,;:: att-arbetaren genomen! ökad upplysning snart skulle förskaffa sig både:politiska och 1bedborgerliga rättigheter... Herr Hultgren betonade ytterligare en god folkuppII lysning såsom första medlet att höja den ar I betande klassen samt lade de särskilda före ningarve på bjertat att efter förmåga verka I för detta ändamål och ej inskränka sig blott till tal. Tulloch näringslagstifningen hade af en talare, :måläremästaren Lindborg, blifvit framhållen som en :bland :anledningarne till den mindre goda ställning, uti hvilken arbe-: taren befinner sig; men hr H. påpekade derjemte de olägenheter, som-det. nu brukliga: stattorparsystemet medför. Hr Paulsen från Kristiania ansåg orsaken till arbetarens mindre goda vilkor ligga ej i saknaden af politiska rättigheter utan i bristen på pekuniär gjelfI ständighet och upplyswving, isynnerhet religiös. Vidare framhöll samme talare bränvinssupandet och särskildt kroglifvet som:-skadliga för arbetaren. Sedan diskussionen: på detta sätt fortgått en stund, erinrade slutligen hr Loeck om att man mindre borde hålla sig vid: allmänna fraser och säga att saken borde vara så eller så, utan fasthellre söka ängifva något praktiskt rhedel ätt lösa ifrågavarande problem. Hrr Itazgermanh och Hultgren togo sig häraf anledning att ännu eb gång uppträda och föreslogo den förre en förändrad, för den sobemedlade mera gynnsam tullagstiftning än: den -nuvarande, och. den sednare en lag om fästetvång (skyldighet för de större jordegarne att bortarrendera en del af sin egendom). Vi redogöra här nedan för ordförandens resumå af förhandliogarne angående denna fråga. Den för afdelningarnes samniimankomster . utsatta tid (kl. 1 eftermiddagen) var nu tilländalupen, och deltagarne i räötet åtskildes derför för att två timmar Bednare mötas vid : Allmän sammankomst. , Sedan sekreterarne och referenterna i de två första afdelningarne hvar för sig tillkännagifvit, att förhandlingarne. ej. inom några af. dessa:fortskridit så: långt, att referat derom kunde enligt föreskriften i :arbetsordniovgen till mötets ordförande ingifvas, anmälde ordförandedsi tredje afdelningen att frågan om: ide åtgärder, hvilka kunde an ses-:erforderliga och:lämpliga till förbättrande af. den arbetande klassehs ställning -och vilkor, varit under behandling, samt att :afdelningen :beslutit : att:-till -deni allmänna sammankomsten :hänskjuta ett under diskus-! sionen: väckt försldg:.om utvidgange af.den! -kommunala och politiska-rösträtten, hvarjemte! sden!ansett ett välordmadtskolväsende i för-ening med praktiska slöjdskolor. för arbestarnes barn, revision af vissa tullbestämmelser i syftning att arbetaren :måtte erhålla: mera gagn af det införda frihandelssystemet; -såsom nödvändiga vilkor för arbetarens höjan-! :dei:sedligt, ekonomiskt och intelluktuelt-hän-! seende:: Dessutom, hade. ön tålnre!påpekat; nyttan af en osärskild lagstiftning! för at iskydda :jordbruksarbetarnes ställbing: gente-mot.de större dgendomsegarne: Utafsofvan-i nämnda: förslag chai dock; endast .det om; utvidganideäf den komminala och politiska; sfösträtten. disköteras.:sHerr kaos anböll ; till en början om uppläsande afjsin i detj sföregåendexomrlämnida petition, äfvensomratt j mötet 1sskulless!godkänna densamma samt! så många af.dess ledamöter som möjligt.derjmder teckha Sina nam: ) Menslsedan:shr iFjjungberg fästat uppmärksamheten qå det olämpliga ätt ätt göra antagsnädetafien Hötition, hvars printiper man vär kunde gitta; men mot hvåts uttryck änniärkningar lätteTigen.kunde komma att göras, till föröfrål för öfverläggning och. beslut, afslogs det af hr Ekdahb framställda förslaget, I Härefter kom frågan om :den lika röst-! rätten under öfvervägande. Diskussionen; härom, -söm upptog hela: sammankomsten, öppnades af ordföranden i-Götebörgs arbetareförening hr Kbot, som förklarade-sig ej kunna tro, att man på allvar ville till en politisk :k ubb förvandla ett möte mellan! .arbetaredeputerade från de trenne Dördiska rikena, hvilka kommit tillsammans för atti genom samverkan främja arbetarens ställning söch -ekonomiska utveckling: Vi böra el 08s vid verkligheter, yttrade? tal: och-ej flyga efter teoretiska idealerj)hvarför vi 4 äkert ej skola skörda annan: lön? än åtlöje. (Här afbrötsytal: af blandade yttringar a bifallvoch ogillande.) Detta avsåg han dog Hr: Hagerman från Stockholm, som derefter fick !ördet, framhöll. å andra sidan nödvändigheten af.att diskutera denna fråga, som af så många arbetareföreningar omfattades med det ;lifligaste ibtresse, samt slutade med att föreslå, att mötet skulle såsom sin åsigt uttala; att kommänal och politisk rösträtt borde tillkomma: hvarje myndig svensk man, som erlade skatt till kommunen och ej för: lorat -medborgerligt förtroende. . Mot-hr: Krooks yttrande, att den lika röst