GONTRAN.; — Det -är här -hennes-hår: ska.. hvila. Jag skall taga en löck från Henne, der, bakom örat. : Fru de RAINCY.: — Man -känrner sig rörd inför -en sådan önihet. -GONTRAN: — Jag skall taga den kära tocken, jag -skall lägga (den i-en rundel, likt en guldring, och skall innesluta den i mitt lilla relikskrin, som aldrig skall lemna mig, ack nej, som aldrig skäll lemna mig, ty det skall hvila här, under sjelfva.den hvita. svepduken, coh det skall följa mig i grafven . . . Ack ja, jag ville vara död. Om ni visste hvad jåg älskar henne. (Han utbryter i. svyftningar, slår sina armar kring fru te Baincys hals och kysser henne flera gånger. efter hvarandra.) Fru de RAINCY, häftigt uppsla ärnmd. — Ack, min Gud! Hvad tar ni er då till, min herre! Stackars barn! Han förlorar förståndet . . . Om min man skul!e passera här förbi! Men det är ju vansinne! GONTRAN, med förtviflar. — Jag inger er således fasa? Ab, hvarför inte säga det? Och jag, som trodde er vara så: god! Hvarför stöter ni bort mig? Jag är så olycklig! Fru de RÅTNCY. — Jag stöter icke bort er, men betänk! . .. GONTRAN. — Jo, ni stöter bört mig, emedan mina tårar skrämma er lycka. Och jag, som sade till mig: Du skall utgjuta din själ i hennes, du . . . (Han sätter sig i hennes knä