Dagens Nyheter – 23 juni 1870, sida 2

är en så vacker flicka; hon kan göra den största lycka om hon vill, sade modren. Nu var det så att husbonden, der Anna tjenade, var enkling. Hans moder skötte hans hushåll. Han var en förmögen man i sina bästa år, och han tyckte att den vackra Anna kunde passa rätt bra till ny hustru åt honom. Fastän blott en fattig piga, var hon ju en snäll och dygdesam flicka. Men hyad detta giftermål beträffade, var Anna ej af samma tanke som husbonden och modren. Ungdomen tar sällan i betraktande de yttre fördelar som erbjudas, då hjertat ej är med om köpet. Hon bestormades med både böner och hot att ej mera tänka på den fattige arbetaren. Med eller mot din vilja skall du ändå bli din husbondes hustruX, sade modren; slå bara bort alla tankar på den andre, Gråtande klagade Anna sin sorg för den trogne vännen, när de om aftonen som vanligt råkades vid bryggan, der de begge hemtade vatten. Så stodo de mången mörk afton ensamna på den gungande klappbryggan, kring hyilken de mörka vågorna sqalpande än höjde än sänkte sig, liksom de såge sig om efter att få sluta dessa varmt klappande hjertan i sitt kalla sköt. En afton i sena mörkret kom Anna först ned till stranden. Hon hade gråtit så mycket denna dag och längtade mer än vanligt att få meddela sina bekymmer åt den älskade, att få tröst och råd af honom, Hon hade