Dagens Nyheter – 23 juni 1870, sida 2

—Hotell Rydberg. För 20 år sedan fanns i Stockholm icke ett hotell. En stockholmare kände hvad hotell ville säga blott såvida han varit utomlands. Det fanns rum aft hyra med möbler, bestående af Xen säng, en: stol, ett bord, mestadels rankigt eller åtminstone temligen tarfligt, och enx piga till uppassning i 20 rum. En resande kunde der få Kaffe; önskade han mera solid föda, hemtades den från närmaste källare af uppasserskan — såvida hon hann det. Stadssmedjegatan, Yxsmedsgränd, Gråmunkegränderna voto de platser, vid hvilka den resande från sitt fönster hade tillfälle inhemta kännedom om hufvudstadsgatornas hvardagslif och om deras renlighet: Något bättre lokaler funnos vid Norra Smedjegatam, men der kunde resenären bli förledd till den tron att Stockholri var utdödt. En vacker dag dog gubben Rydberg, sedan han testamenterat en summa åt staden till uppförande af ett Hötel de ville. Hvad är ett hötel de ville? Se der den fråga som starkt blef ventilerad efter testamentets öppnande. Det är en byggnad, hvari stadens civila styrelse har sitt säte och sina embetsrum ; så sade de som kände till Paris, hvars Hötel de ville hrr Ledru-Rollin, Lamartino och, på sistone, Haussmann gjort ninnesvärdt, för att ieke tala om annat än nyare tidens personer. Men grosshandelssocieteten, under hvars förvaltning de testamenterade medlen voro ställda, hade en mening för sig. Gud vet om den kunde franska; åtminstone kände den föga franska ekonomiska förhållanden förrän franska handelstraktaten kom till stånd. Grosshandelssoeieteten bedref så, att en byggnad uppfördes för den och för de embetsmän som med skeppsbroadeln hade gemensam klubb i SSällskapet. Hvad detta sällskap ej behöfde skulle uthyras till hotell för resande. Ehuru hårdragen denna tolkning af testamentet än var, måste man erkänna att den gjort hufvudstaden större gagn än om huset nu sedan några år skulle varit upplåtet åt hrr stadsfullmäktige. Hötell Rydberg öppnades af en tysk, Haartmann, år 1857. Efter två år hade han uttömt sina tillgångar. Den 1 juli 1859 öfvertogs hotellet af fransmannen R. Cadier ; han har derigenom förökat sina tillgångar. Efter några år förenade han med hotell Rydberg 3 våningar i det derinvid belägna Celsingska huset. Ända till denna vår var etablissementet liksom skuret itu af Sällskapet, som disponerade mellersta våningen — den stora våningen i huset. Hr Cadier kunde servera sina gäster förträfflig mat och hundra sorter vin, men han kunde icke bjuda dem på en angenäm matsal. Middagarne intogos, som ni vet, i ett rum en trappa upp, åt hvilket konsten gjort allt hvad den för