Dagens Nyheter – 22 juni 1870, sida 2

i 6i väg ännu före natttens inbrott. : Det första jag såg vid framkomsten till poststationen var den sönderbrutna och -kullvräkta postvuagnun. Stötlar; hufvudbonader, kläder, papper ligo kringströdda. Rundt omkring var gräset nedtrampadt, och flera blodpölar häntydde-.på-att en. förtviftad :kamp egt rum. På afstånd såg jag en lägereld och var viss. på aft indianer kamporade der; men af de gräsligheter jag sett var jag så upprörd, smärta och raseri hade så fyllt min själ, att jag icke aktade någon fara, utan närmade mig för att se hvad indianerna gjorde, det måtte kosta hvad det ville. i Och hvad fick jag-se? Rödskinnen dansade omkring åtta eller tio lik af hvita män! Efter allt utseende hade de. på något sätt skaffat sig whisky, ty de flesta af dem voro druckna. Vid närmare påseende upptäckte jag också tre kaggar; som förmodligen tillhört poststationen. Flera husgeråd i lägret hade uppenbart kommit från samma håll. Vete hindlen hvad i detta ögonblick kom öfver mig! Åsynen. af de vanställda, blodiga liken med sina af smärta förvridna anletsdrag, af de berusade, tjutande lymlarne och af deras chef, som satt bredvid kaggårne och med lallande tunga prisade sina blodiga hjeltebragder, s tte mig i raseri. — Jag .skar tänderna och knöt näfven. Ett :skott. ville jag ha, om det; också skulle kosta mitt lf! Tills nu hade jag hållit min häst i tygeln, men nu satte jag upp, red så