Dagens Nyheter – 21 juni 1870, sida 2

Några-sidor af lifvet i Newyork. (Från Dagens Nyheters korrespondent.) Rika män i Newyork. Astor. Stewart. Vanderbilt. Farfadren till nu lefvande bröderna Astor, till .börden tysk, anlände till Amerika såsom medellös yngling och började här en trappers mödosamma och isolerade lif. Hans jagt belönades med framgång, och försäljningen af hudarne och skinnen af.de djur, ban:lyckats döda, lade första grundplåten till den sedermera så storartade Astorska förmögenheten: han ioköpte nemligen för en ringa penning jordsträckor vid Hudsonflodens utlopp, der hvarest nu är den lifligaste trafiken i Newyork och Broädway prunkar med large and splendid buildings. Jag har hört uppgifvas, att lotter; som den tiden såldes för I (en) dollar styeket, nu äro värda -denna summa många tusen gånger. Och detta synes iöke orimligt, då staden vid den nämnda tiden var-.en obetydlig köping, hvars, blifvande.merkantila.storhet låg utom . gränsen för alla beräkningar, och då för 3 å 4 år sedan tomten för.en-byggnad (Herald Building) i samma stadsdel. betalates med den enorma summan af 150.000 dollars. dPrapperns son förkofrade hastigt den sålunda:grupdlagda-förmögenheten.-Denne Astor, den andre i ordningen; har Åt sitt minne:och sitt namn upprest en.minnesvård, sådan endäst en fik man förmår göra det. Det är Astors bibliotek (Astor Tibrary), beläget vid La Payette-Place. Det är ett verkligt palats, inrättadt med all den -prydlighet och komfort som utmärka allmänna inrättvingar i Amerika och tillhör genom testamente staden Newyork. Byggnaden ,med.dertillehörantde tonit har kostat en million; en million blef anslagen tillinköp af böcker och räntan at en tredje million till löner åt tjenstemän, underhåll af byggnaden och boksamlingens förökande — således inalles 3 måillioner dötlars, hvilka till vetenskapens och den allmänna bildningens tjenst blifvit skänkta af en man, som förmodligen var allt utom boklärd. Jag är ledsen att ioke för tillfället kunna uppgifva antalet af böcker och manuskripter i detta bibliotek. Der finnes en god-del.sxenska författare, så äldre som nyare. På samma sätt som man i Puropa berättar anekdoter om konungarbe, så eå här man och man emellan berättelser om rika min i Newyork City, af hvilka anekdoter det må tillåtas mig anföra följande som handlar om stiftaren af Astor Library. Den gamle Astor tyckte sig finna attaf hans båda söner — de nu lefvande bröderna Jacob och William B. Astor — William likade sig avt blifva ett bättra köpmangämne än brodren, som från barndomen hade en svag helsa och äfven på ändens vägnar var mindre begåfvåd. Han ville derför gerna, medan han ännulefde, göra en disposition 4till förmån för Wilhiam, likväl med iakttagande af de-lagliga fotmerha. Nu fanns blaud hans myckna verldsliga goda ett hus i Newyork, på hvilket ban satte ett särskildt värde, nemligen det äfven i Europa bekanta Åstor House, ett palatslikt hotell vid Broadway, nära City Hall. Detta jemte väöbler, siltver im: m. var värdt äfföinstone en och en half million doNärs. En fåcker dag: Jät gubben Astor kalla till sig sören William, som vid denna tid icke egde andra inkomster än det månatliga anslag fådren bestod honom, och underrättade honom, att han hade för afsigt att sälja Aztor House. Då sonen ifrigt protesterade häremot, menande att Astor House ensamt kunde föda sin man, förklärade den gåmle Astof att detta äfven vore hans tanke, Hvarför han också ämnade sälja huset till William. På dennes svar ätthan ingenting egde — något som fadren bäst borde känna — öppnade den sednare dörren till ett angränsande rum, hyilket för tillfället byste en notarie, som i banden höl ett köpekontrakt på Astor House, på hyilken handling ban begärde sonen Williams underskrift jemte erläggande afköpesumrhan — en dollar, Men äfven denna summa var för stor för den härpå oförberedde köparen, och säljarens välvilliga erbjudände ått lemna den nödvändiga dollarn såsom lån förkastades af advokåten såsom stridande mot laga ordnving — och så måste unga William ut i staden och vigilera, hvilket äfven lärer lyckats honom, Den rike tewart är måhända Newyorks förmögnaste borgare. Han är i ordets egentligaste bemärkelsö en Selfmade man. Till födseln irländare, kom han till Newsork utan anhan egendom än den som ligger i n fast vilia och ott håvrviden.. nda hufond: Han käriäda