Dagens Nyheter – 17 juni 1870, sida 1

min i verlden, hvarvid skrattsalfyorna, -om möjligt, fördubblades. — Dånat! mumlade den olycklige herr Z. — Ja, visst! Man sade derute att herr Z. .dånat, och så tog jag ett glas vatten och skyndade naturligtvis till hjelp. Men är det så, att ni icke. dånat, så är alltsammans ert eget. fel. — Mitt fel! röt den vattendränkta äkta mannen. — Vänta, så skall jag torka er, afbröt helt godmodigt Ström och tog upp en stor blårutig näsduk, som han med tydlig afsigt att använda den närmade herr Z:s ansigte. Nu. var det icke möjligt att hejda sig längre. Alla de närvarande höllo på att kikna af skratt; sjelfva den afdånade makan kunde icke hålla kontenansen längre. Hon slog ihop händerna och kastade sig under ett snart sagdt hejdlöst skratt rakt i armarne på vår vän: Axel, som ännu låg på knä framför henne. Detta var för mycket för herr Z. Han rusade ut, som om han varit förföljd af en hel legion onda andar och lemnade platsen åt Ström, som förundrad betraktade hela scenen och icke tycktes begripa det minsta af hela sammanhanget. Att han dock visste mer än han ville låta påskina, och i synnerhet att hans applicering af vattenglaset i ansigtet på herr: Z. icke var något misstag å hans sida, är mer än troligt.