Dagens Nyheter – 9 juni 1870, sida 1

ERS RARASFR EL, SF CHI — — blott de en gång ense om saken, skall oppositiohen från männens sida snart upphöra. Huru brukar väl en ovanlig man af verld svara, när man frågar honom om han är böjd för att medgifva valrätt äfven åt qvinnorna? Han säger icke: Jag fruktar deras inflytande på valen — de skulle icke alla rösta i konservativ anda.4 Han säger icke heller: En sådan lag skulle tvärt vända upp och ned på den hittills bestående politiska och sociala ordningen.4 Nej, han småler i allmänhet vänligt och säger: Jag tror ej att damerna sjelfva önska det; och detta skäl är för honom nog. Hvarje reforms historia lärer oss att ingen samhällsklass någonsin efterskänker en fördel eller ett privilegium, som den eger, utan påtryckning utifrån. Det må nu vara fråga om en politisk reform, om slafveriets afskaffande eller om religionsfriheten — sällan finna vi dem. som ha särskildt intresse af att bibehålla det gamla nog klarsynta att bidraga till de nya id6ernas förverkligande; och det skäl de anföra för sitt motstånd är vanligast oförmågan hos de vanlottade, som fordra utvidgade rättigheter, att rätt begagna sig af dessa. Motiver af detta slag i förening med en viss betänksamhet i fråga om allt hvad genomgripande förändringar heter äfvensom fruktan för en alltför stor konkurrens ingå helt säkert i många mäns sätt att resonnera angående könens likställighet; men deras förråd af bevis är dermed icke uttömdt. Det är ett stort antal män som med full rätt skulle intagas af harm, om man tillskrefve deras motstånd uti ifrågavarande hänseende någon egennyttig bevekelsegrund; hos dem är det känslan som talar. De frukta den milda, den älskande, den uppoffrande qvinnans försvinnande ur verlden och synas antaga att hela det täcka könet lätt kan förvandlas till en samling förfärliga vidunder: De måste tro att, om qyinnofrågans lögning verligen nalkas, rätta tiden just nu är inne för Rip Van Winkle att försjunka i sin långvariga sömn, då han vid uppvaknandet säkert skulle finna hela jorden be folkad af idel manliga varelser. Blefve detta följden, så hade man intet skäl att glädjas åt bytet; men jag frågar: har ingen af oss kännt qvinnor som från barndomen uppfostrats tillsammans med sina bröder och blifvit vanda att i allo betrakta sig såsom deras jemlikar, och anäåra som offentligen tagit dels i dagens händelser samt till och med predikat i kyrkor — och likväl förblifvit qvinnor i ordets sanna bemärkelse? Lady Amberley anförde här såsom exempel namnet Lucretia Mott, ett fruntimmer som, ehuru mindre kändt för den engelska publiken, var synnerligen förtjent af att ihågkommas just vid ett tillfälle sådant som detta. Efter att ha upptagit till besvarande några af de vanligaste invändningarne från männens sida, sökte ladyn bemöta de skäl mot reformen, hvilka man merändels får höra af damerna sjelfva. Blott alltför ofta yttras: Jag skulle icke ha det bättre, om jag finge sjelf råda öfver min egendom eller om man gåfve mig rösträtt. — Och hvad skola qvinnorna med universitetsbildning? — Hvarför kunna icke de i frid och ro stanna hemma:4 Eler:också säges det: Jag skulle för all del icke vilja vara en doktor eller en jurist; qvinnor passa icke för sådant; de göra klokare uti att sköta om sin man och sina barn. Men dt cn PN Ir a Ne NR IR INA Ry Ven TS RINNA RR ÖAR TL AL RADE sor NVL KN RER Te SNES