Dagens Nyheter – 3 juni 1870, sida 2

drifven skurk, som Ölåmeran, och framförallt lugnar nan -honom ieke. Den tjoeke männen måtte ha fattat sitt beslut, ty med en röst, som icke lemnade utsigt till någon invändning, sade-han: — Jag har -en bättre id. Har Clameran talat vid Lagors sedan han upptickte att hans papper blifvit lästa af någon annan? — Nej. — Han har kunnat skrifva till honom... — Nej, det tror jag inte. För att kunna hålla reda på hans korrespondens har jag uppfunnit ett litet medel, som sätter mig i stånd att upptäcka om han rört vid en. penna, och under .de sista tjugufyra timmarna -har ingen af hans pennor varit begagnad. .— Clameran var borta en del af eftermiddagen 1 går... . — Den person, som spionerar på honom, försäkrar att han ej skrifvit något bref under det han var ute. — Nåväl, till verket! utbrast den fetlaggda mannen. Skynda dig ned, jag ger dig en qvarts timma för att göra dig ett nytt ansigte, ett ansigte der upp ifrån, du förstår; under tiden skall jag ej släppa honom dernere ur sigte. Utan att betänka sig, utan att svara ett ord, försvann Josef, och herr Verdunt och Pro-sper -togo plats vid fönstret för att observera Clameran, -.som -stundom försvann, i mennisko.hvimlet, men endast för att straxt åter visa