Dagens Nyheter – 31 maj 1870, sida 1

ende upprensningarne i å alla: högoch betesmarker, hvilka annars, till stor. men för boskapsskötseln,: skulle igenväxa; och äro dessa marker vid månget hemman lika stora, om. ej större; än den egentliga skogen. Dessutom: erhålles vidde årliga afverkningarne en stor mängd toppskog (4Crownpropst), hvilken är tjenlig till export. Tänker man sig nu ett utförselförbud mot de klenare virkes-dimensionerna — hvad blir då följden? Jo, detta smärre virke förlorar på många orter sitt värde, och följden häraf blir att en rationel skogshushållning motarbetas: skogsegaren finner det icke öfvensstämmande med sin fördel att verkställa en del af ofvan uppräknade operationer, och. det till våra skogars skada, eller i fall de verkställas, får det mindre virket ligga och ruttna ned i skogen. Härigenom ökas visst humuslagret i skogen, men att icke skogsegarens Kassa ökas i samma proportion, behöfver ej sägas. Klart är äfven att en åtgärd, som afser att minska skogens värde, ej kan befordra en förnuftig skogshushållning. Gifvet är sammaledes att det gamla svedjandet af ungskogen, hvilket ännu står i högt flor, t. ex. i vissa delar af Småland, från hvilka ingen skogsexport sker, härigenom skall uppmuntras; ty kan allmogen fåj någorlunda betaldt för sina ungskogar, så är den räddare om dem än att bränna upp dem — och humuslagret med på köpet — för att erhålla en klen rågskörd, ej heller bry de sig om att hugga ned stora ungskogssträcker till s. k. Ssyrfällart. Ja, bör lagen sätta ett hinder för en skogsegare, om han finner det vara mera öfverensstämmande med sin fördel att, i stället för att låta sin skog stå tills den blir. 100 är gammal, afverka den två gånger under samma tid, och dyfhedelst genom värdet af dessa två skördar, plus räntan å försäljnihgssumman af första skördeh, skaffa sig en större inkomst än han annars skulle fått? Skall lagen ovilkorligen . föreskrifva hvilka virkesdimensioner skogsegaren må producera, och bör han icke sjelf få lof att välja omdrefstiden )? Låt honom — sedan han tagit i betraktande de omständigheter som häruppå inverka — producera bjelkar, der det lönar sig bäst, timmer, der det lönar sig bäst, Spitpropst, der det lönar sig bäst, bönspröt, der det lömar sig bäst, videeller pilqvistar (för korgarbeten), der det lönar sig bäst o. 8. v. oo — Men bär det icke rakt på tok genom denna frihet: klimatet blir ju försämradt, jorden utarmad genom de oftare påkommande afverkningarne? frågar man. Det har ingen fara, ty de ställen, der annat skogsbrukssätt än högskogskötsel kan förekomma, äro så försvinnande få; försäljningen af dessa. klenare virkesdimensioner tål så ringa täflan och de kunna, derför icke, uppdragas utom på få ställen för att i nämnde .skick afyttras; de förlora i annat fall helt och hållet sitt värde, och detta tvingar skogsegarne att låta skogen qvarstå till dess mognad), sågom i allmänhet för Ömdrefstid den tidrymd, som, förflyter nn skogens uppdragande och dess afverknin 25) I.Norrland kan t.ex. ej:gerna förekomma annat..än. högskogsskötsel, enär — för -avw:-ej tala. om. andra. skäl — trävaruexporten -derifrån nästan uteslutande består af bjelkar och plankor, hvartill icke annat än fullmogna träd kunna begagnas. RISET SNART ES NSD TESNNTNE korn Pan SA POSTNR ASTRA TINTINS eka