Dagens Nyheter – 30 maj 1870, sida 1

liden fredag. Akademien gillade e en af läroverkskollegium förordad sångskola af hr J. Berg och E. von Qvanten. Fiol-läraren hr Lindroth erhöll tjenstledighet för nästa hösttermin och hr F. Book tillförordnades att tjensten förrätta. Direktör Josephson i Upsala hade föreslagit akademien att till lärobok antaga en af E. F. Richter i Leipzig utgifven och af J. Bagge på svenska öfversatt och från trycket utkommen harmonilära. Frågan öfverlemnades till läroverkskollegium. Tacksägelsebref från de nyinvalde .ledamöterna hade inkommit från fru Clara Schumann i Diisseldorf samt från hrr Rubinstein i Berlin och Julius Otto i Dresden. Notarien R. Holmblad härstädes hade skänkt akademien en särdeles intressant tryckt samling schweiziska s. k. Kuhreihen, (hornlåtar) och folkvisor. Conrad Behrens afskedskonsert i Ladugårdslandskyrkan i lördags afton. Den lycklige konsert-tillställaren, som bättre än någon förstår locka publiken i konsertsalen, hade äfven denna gång genom värderika musiknummer fångat så många åhörare som utrymmet medgaf. Konsertens första afdelning upptog bekanta och ofta hörda musikverk, hvarom vi såledos icke mycket behöfva ordas; vi vilja endast nämna att Webers jubel-uvertyr är, som alla känna, ej bland hans mera värderade kompositioner, att blåsinstrumenterna till en början icke stämde väl, men att uvertyren för öfrigt gick friskt undan under hr Dentes raska anförande, att konsertgifvaren sjöng arior ur Elias och Stabat-Mater, som vanligt, med godt uttryck och att hans sköna stämma klingade förträffligt i kyrkan, att fru Michaeli återgaf Händels-arian, G-moll ur CMessias, så utmärkt som om hon inr studerat densamma för kompositören. sjelf samt att. den herrliga qvartetten: ur Rossinis Stabat, som är en: pröfvosten för sångarne och som nu sjöngs af fru M., fröken Saxenberg samt hrr Poppius ech Behrens, lyckades ganska bra, ehuru vi hört den mången gång förut stämma ännu bättre. Andra afdelningen upptog den europeiskt namnkunniga SCÖknent af Fålicien David, Han kallar den 4SOde-Symfoni, der består af orkestersatser, deklamation, manskörer och. solosång. Det hela är en lycklig och sann tonmålning, som ovilkorligt rycker åhörarne med sig, synnerligast då den utföres så lyckadt som i allmänhet förhållandet var denna afton, Vi uppskjuta med en närmare redogörelse för detta miästerverk, som teaterdirektionen bort långt för detta uppföra; men vi hoppas det snart skall blifva upptaget på något konsert-program. Kören, omkring 60 personer, amatörer, höll väl tillsammans, ehuru svårsjungen kompositionen är, och nyanserade ganska bra, fastän här och der ännu mera ny ans skulle gjort god verkan, orkestern förtjenar loford, särdeles för den precision den ständigt iakttog. Hr Hedberg uppliästo texten med hög, ren och tydlig stämma, så att hvarje bokstaf hördes; vi säga uppläste, emedan hr H. tycktes med flit undvika den betoning: och nyansering, :som man gifver ett poem, då man vill föredraga detsamma som deklamation. I Kohstföreningens lokal vid Kungsträdgården (atelierbyggnaden) har den konstälskande publiken nu. tillfälle att taga i betraktande några porträtter af professor