Hennes lugn förnekade sig heller icke då herr Fauvel och Lucien Komno hem, och dock kände Kow sig eå förfärligt ängslig ocHbeBetryckt. Hvem kunde ansvars för, att bafkiren icke föll på dem iden att gå ner på sitt kontor öch göra öpp kassan; det hade visserHgen sällan händt, neh det hade döck skett. AT en märkvärdig Slump tälåde bankiren denna qväll endast om Prösper, om sit bedröfvelse öfver att se botiomt föra ett sådant Kf, ömsder oro; han kände; och slutligen om orsaken till att hanså helt och hållet hade slutat upp med att besöka familjens. fyckligtvis betralstade han wider detta samtal hvarken sin hustru eller sin niöce; han skulle annars ha fördhdrat sig öfver det besynnerliga uttrycket i defas ansigten. Denna natt var lärg och smärtsam tottyr för fru Fauvel. 2 Om sex timmar, sade hon, om tre, om en timme skall allt vara upptäckt. Hvad skall väl då hända? j Dagen inbröt, husets folk började att gå till gina göromål, kontoret öppriades och bokhällarne började att komma: 7 Hon: ville gå tpp; men kurde det icke. En vöfvervinnelig svaghet och Hiftiga plågot böllo henne fast vid sängeh, och der värtade hon, bädande i ångestsvett; på att brottet skulle upptäckas. Plötsligt öppnades dörren och Madeleine kom in. -:Den: olyckliga vär -blekosoit ettlik,