Dagens Nyheter – 28 maj 1870, sida 2

de Luxembourg, Pantheon, Cercle Imperial, Valentino och Madeleine-kyrkan företedde en bländande anblick. N Journal officiel för den 22 dennes innehåller ett dekret af kejsar Napoleon, hvarigenom senatskonsultet af den 20 sistlidne april påbjudes sågom grundlag. I Spanien synes striden mellan kyrkan och staten antaga en alltmera hotande karakter: Icke mindre än 38 spanska erkebiskopar och biskopar, som för närvarande vistas vid ekumeniska. mötet i Rom, ha vägrat att aflögga ed på den nya konstitutionen, oaktadt påfven gifvit dem sin tillåtelse dertill och en mängd af. deras embetsbröder föregått dem med exempel af undergifvenhet för. den bestående ordningen. De: ha gifvit sitt beslut tillkänna genom jen adress till regenten, hvari de förs klara, att den timliga makten öfverskrider sin befogenhet genom att fordra en .ed sådan som den ifrågavarande, samt -att biskoparne, genom att foga sig efter denna fordran, skulle sjunka i nationens aktning, då ju folket, om det såge dem inför en civil myndighet aflägga ed på könstitätienen, säkerligen skulle uppfatta denna hahdling såsom ettrerkänbunde af de beklagliga åtgärder som benämningen Septernber-reYolutionen innefattat; Detillägga, att det är omöjligt för dem-att svärja-vidGud och det Heliga evangelium att vara.en konstitutioh trogen, som Jagligenerkänner hvarken evangelium eller Gud. — Sålunda har stridshandsken blifvit kastad, och det tydligen på fällt allvår. Svårt äratt förutstga hvad regeringen skall göra föratt komma ur detta trångniäl. Hittills har -ministeren, så ofta någon tvist med presterskapet uppstått, alltid visat sig särdeles obenägen aj gå till väga med stränghet. Hon har städse sökt uppskjäta den ledsamma dagen; men nu, tyckes det, är dönöä kommen — dö stridande stå ansigte mot-ansigte öch kämpen-synes öundviklig. De sednaste händelserna i Portugal, om hvilka korta, telegrafiska .underrättelser. nyligen: ingått, äro. synnerligen: egnade attretanyfikenheten. En nitio års: gubbe har med vapen i hand störtat en minister.och. sjelf fattat regeringstömmarna ---se-.der. något pikant, om hvilket man gerna vill veta mera. Nu förhåller det sig. emellertid så, att hertigen af Saldanha i alla: tider: haft synnerlig : benägenhet: för upprorsförsök; och: att s. k. pronunciamentos: ingalunda höra till: det ovanliga i Portugal; En tidning, som i korthet berättar den gamle Saldanhas historia, dervid icke förtigande huru han. vid flera tillfällen förut med större: eller mindre framgång gjort revolt, meddelar vidare: Nådpna män som Saldanha kunna framförallt icke Tordräga att varäå brån myndigtet och verksutthet. Till november 18607 var ban portugisisk fbsändt i Paris; der; -hanobemöttes med utmärkilse. I börjön af sistlidnedecember företog ban på permiisstonen resa till Cintra, der han tyckes hafva sysselsatt sig mycket med den inre poriugisiska pohiiken. Hans gamla lust att störta minjsteren och rycka id.1 Lissåbon som trivmphator fattös på ett oc motständligt prof geAvd den omNindiEhertn, att heitigen at Doule, som stod i spetren för regöringen teh sadesfullkomligr beherrska den unga konung Luis (född 1838) var ilögsta grad opopulär både og folket dehättn åk SA isntärt Han erfarit, att Sal dahl yar i tendet, slogovskla tikshöjda fina bufreden tillsammans. Densl deceniber, (årsdegen uf fevolitioren 1640; som förde huset BraPånza på tronen) firades i Lisskhon som en nåtiohålfest Vid detta tillfkhöröpsde folket Pi Donnw Matia tefveför-den. nationel: sjelfständigheten och för. hertigen, af Saldacha Polisen blandade sig i denna den:onstration, hvilket ökade deinathttnna uppne sningeir Pågathötpen-uppslogos pläkat, i hvilka Ssldanha,den gamla stuidsnannen, uppmanades. att ställa sig i. spelsen för häred, jaga, bort den förhatliga polistegeringen och göra en statshvällning. Den 5 december kom Saldanha till Lissabon, der en del af armens öfffceräre gjorde bönöm sin uppFäktning ock uppilste en protestomot de förbärmelsersåöm Hlifvit hertigens vänner tillfogade af polisens. Saldanhacerböll en Tikadan-adröss från en af landets: högsta domstolar. Dettå för. anledde hertigen att Reg sig: en audiens hos konung, Luis, då han för denne skildrade den offentliga sinnesstämningen ock had honom afsked. ministeren Loule samt benåda de OffCerare, so KYOe bINVIT stra trsde för att ka fea deltagit i ör ohsträtiönen met LOVET Korufgön Starad: förrörnad, matt bottle hadde hans fulla förtroemd: och att-Saldanbe Hunderbehåita Sina råd: förosig sjelf. Sedan den tiden. hur Oppositionspartiet Saldanba sett sin blifvande: hävinare och räd dare. I eft bref (af dem-16 december 1869) til tidningarna förklatar han sig icke vilja begagnvåld, ehuru det skulle varit en Itt sak för he 108 aft STEN UTen Btätshynlfning och bemtk tiga sig hufvädstanen, men att Hen höppadesde: bästar af franitiden Tilika antydde Seldanks Ok AS ar AA Kl AA RA a KRA LA