Dagens Nyheter – 20 maj 1870, sida 2

till var det s k. nattskejett, som han blifvit vittne till. I den jemförelse, som sedan gjordes mellan en föregående generation och den nuvarande, kom den sednare på skam. Detta sista påstående, som sedermera efter den källa, hvarur referatet hemtats, gjort sin rund kring Sveriges riko, torde dock litet närmare behöfva belysas, i synnerhet som det på många ställen gifvit anledning till sorgliga reflexioner och innehåller en svår förebråelse mot universitetets ungdom. Hvaruti består det s. k, nattskojet? Det är något hvarom den stora allmänheten gerna terde önska upplysning, och jag vill försöka att gifva henne en sådan så godt jag förmår. En lindrigare och föga förargelseväckande art deraf är, om man så vill, den mindre harmoniska sång, som ibland efter nattens inbrott prösteras af glada, men mindre muösikaliska gossar, hvilka komma tågande ärm i arm en gata fram. Men hvar förekommer icke sådant nattskoj? Icke saknas det i Stockholm, der polisen dock icke är fullt så tolerant och humant overksam som här! Sedan finnes det en annan mycket fal art af nattskoj, hvilken icke törde förekomma vå många andrå ställen. Den består uti vissa individers oemotståndliga lust att vid de svarta timmarnes inbrott sluta en gladt tillbragt qväll med utförandet af de mest förfärliga skrik och tjut. Hvad nöje detta bereder är obegripligt, och någon ,ytta kan det väl icke heller skänka, om icke åt dem, hvilka här värdigt bereda sig på att i framtiden väcka slumrarnde eller göfvände medmenniskor. Bekännas måste dock, att de, som göra nyttan till mål för siha nattliga kraftyttringar, i detta afseende äro mycket egennyttiga. Det nattskoj, som vidare bedrifves inomhus, kan undertecknad icke så noga redogöra för; men ett kan han dock försäkra, och det är att deltagarne idertäti icke äro många. Om man nu ock är nog sträng att lägga kattmusikanternas bedrifter till nattskrikarnes och andra nattskojares, så måste dock af hvar och en erkännas, att kårens anseende lider mycket litet af allt detta, och helt säkert är att det finnes nationer, hvilkas kontingent till de nattliga ströftågen är lika med noll. Hvarje fördomsfri och med pessimistiska åsigter icke behäftad person, som satt sig in i vår tids innersta väsende, plägar erkänna -ätt dess kärna är god, ehuru skalet kän visa många mindre goda genskaper, När sålunda allt hvad vi kunna kalla allmäntmenskligt förbättras och förädlas till sin inre beskaffenhet — ty detta fordrar ju tiden — när genom egen inre och fera yttre oemotståndliga kKrafters medverkan de stora samhällena, liksom de mindre samfunden, undergå en oundgänglig omskapning till något bättre och föras fråmåt på den nya väg, som ett nytt tidskifte alltid utstakar, skulle då studentkåren hafva tagit ett steg tillbaka eller stått stilla i utveekling? Vi hoppas, att de flesta vid närmare eftersinnande skola finna, att något annat än motsatsen härtill icke är möjligt. Rektors yttrande har helt visst blifvit taget i alltför vidsträckt mening, och den närmare belysningen af detsamma för litet uppmärksammad. Kan man i något fall tala om försämring, måste dock en förbättring i mänga andra uppväga densamma. Må derför föräldrar och anhöriga söka befria sig från den dåliga tanke,-som -de möjligen blifvit benägne att fatta om tillståndet här i vårt gamla Upsala, och må de icke ur en alltför ensidig och inskränkt synpunkt skapa sig ett så vidsträckt omdöme. Här är nu full vår och studentmössor och plaids (en oundgänglig :persedel till sommaruniformen) håfva redän länge varit 1 bruk. Om fredag. gifver direktör Josephson könsert. Alla älskvärda stockholmsbor ombedjas härmed att infinna -sig till densamma, för att förtjusa alla skönhetsälskare och alla Ckosmopoliter, hvilka sednare högeligen glädja sig åt främlingars ankomst till staden, emedan de då få skåda, huru lätt vå