Dagens Nyheter – 18 maj 1870, sida 2

att folkmötena! fortsättas intill dess man vunnit hvad man önskar. En särskild anledning till rådplägning om fosterlandets ställning har man i den omständigheten, att den i år hållna riksdagen ej lemnat bättre resultater än de föregående. Väl hafva några få reformer skett, till och med i den riktning, som det nyliberala programmet utvisar. Sålunda har en grundlagsförändring vidtagits, till följd af hvilken svenska medborgare, som ej bekänna den rena evangeliska läran, fått rätt att deltaga i riksdagsmannaval och äfven kunna väljas till riksdagsmän, hvarjemte sådana medborgare förklarats kunna vinna befordran till rikets flesta embeten och tjenster, men man har tillbakavisat alla förslag, som afsett utsträckning af den politiska rösträtten samt lika rösträtt vid val till kommunala befattningar; man har afslagit de flesta yrkanden om inskränkning af statslyxen och embetsmannaväldet, om en rättvisare beskattning, en förbättrad folkundervisning och en humanare brottmålslagstiftning. Väl har inom andra kammaren bildat sig ett parti, bestående af 30 40 medlemmar, hvilket i nära öfverensstämmelse med det nyliberala programmet hyllar demokratiska åsigter samt i statshushållningen yrkar sparsamhet med folkets tillgångar, men den herrskande majoriteten inom denna kammare visar sig ännu otillgänglig för de åsigter, som i de stora samhällsfrågorna blifvit uttalade å folkmötena. Det är dock otvifvelaktigt, att i samma mån dessa meningar med allt större värma uttalas å folkmötena, de äfven inom andra kammaren skola vinna flere försvarare. Inom första kammaren finnes visserligen ingen utsigt att det hitintills visade starka motståndet mot allare former, som afse ett utvidgande af folkets rättigheter, kan brytas under loppet af de 5 år som återstå, innan flertalet af de nuvarande ledamöterna skola afgå, men om man är uppmärksam vid de under tiden skeende valen af landstingsmän, så torde någon förändring till det bättre äfven i denna kammare kunna åstadkommas, sedan nya val skett till ersättande af de afgående ledamöterna. Den nyliberala centralafdelningen får alltså nu förnya sin sistlidet år framställda uppmaning till folkmötens hållande, men tillåter sig härvid tillika fästa uppmärksamheten på vigten deraf att, der särskilda anledningar ej finnas till annat förfarande, öfverläggningsämnenas antal ej må blifva alltför stort, hvarigenom det är svårare att åstadkomma den samstämmighet i åsigter, som gifver tillbörlig kraft åt besluten. Det vigtigaste öfverläggningsämnet torde vara frågan om den politiska rösträttens utsträckning till hvarje myndig svensk medborgare, som ej är i annans bröd eller förverkat medborgerligt förtroende, ty af denna reform är utan tvifvel den lyckliga lösningen af alla andra i väsentlig mån beroende, emedan de svårligen kunna blifva lösta så, som allas väl kräfver, om ej äfven de samhällsklasser blifva representerade, som ännu sakna politisk rösträtt. Bland de ämnen, som närmast derefter förtjena att komma under öfverläggning, torde frågan om inskränkning af den stora vigt, kommunallagarne tilligga förmögenheten, samt om jordbrukets befrielse från de skatter och onera, som uteslutande eller företrädesvis hvila på detsamma, och beskattningens ordnande, så att all direkt skatt drabbar en hvar, i mån af hans förmåga att betala den, ega den för Sveriges tramtid djupaste betydelse. Härförutan vill centralafdelningen fästa uppmärksamheten derpå, att tiden nu torde vara inne att genom skriftliga framställningar till regeringen (petitioner) anhålla om ftramläggande af förslag till grundlagsförändring i den syftning, att den politiska rösträtten utsträckes, och till ändringar i kommunallagarne i den riktning, som ofvan blifvit angifven. Stockholm i maj 1870. Den nyliberala centralafdelningen.