Dagens Nyheter – 2 maj 1870, sida 2

nom som skulle han derigenom: kunna återvinna någon aktning för sig sjelf. i Om han i detta ögonblick blott hade egt en fjerdedel af .de summor, gom han strött ut för vinden, skulle han måhända ha slagit sig ner i denna by och slutat sina dagar i ro. Men denna hvila efter ett så stormigt hf, denna hamn efter så många skeppsbrott var spärrad för honom. Han egde intet, hvad skulle han. lefya af? . . Då denna känsla af eget elände något hade lagt sig, bad han Josef om nycklarna till slottet, som han ville undersöka. — Ni behöfver blott nycklarna till gallerporten, herr markis, svarade Josef, och de behöfvas knäppt de. Det var sannt. Tiden hade arbetat på slottet Clamerans förstöring och det var nu blott en ruin. Murarna hade remnat, portar och dörrar hade fallit från gångjernen, allt förgicks, Touis vågade -knappt sätta foten inom de stora salar, hvari hans och hans följeslagares steg gåfvo ett doft genljud. Det förekom honom som hörde han sin faders röst ropa till honom: — Hvar har du gjort af vår familjs heder? Det fanns måhända äfven andra orsaker till hans fruktan; han erinrade sig sannolikt fallet med hästen, som blef så ödesdigert för både Gaston och fadern. Han återvann först sitt hän då han kom ut i trädgården och erinrade sig orsaken till sitt besök.