Dagens Nyheter – 28 april 1870, sida 1

HV skrifvet i kyrkoboken under namnet Valentin Raoul Wilson. Grefvinnan hade förutsett och ordnat allt på förhänd. Det hade lyckats henne att i grannskapet finna en arrendatorska, som mot en betalning på en gång af tolf tusen frank förklarat sig villig att tåga den lille Raoul till sig, uppfostra honom som eget bärn, låta Konom lära ett handtverk och slutligen etåblera honom, om han uppförde sig väl. Som en följd af detta kontrakt blef den lille Raoul utlemnad ett par timmar efter födelsen. Arrendatorskan var och måste blifva okunnig om gtfefvinnans verkliga nämn och stånd, och det var knappt möjligt, att det skulle lyckas barnet att upptäcka sin rätta mor. Moderskärleken hade emellertid tagit ut sin rätt hos Valentine, och med höga rop hade hon begärt att få se sitt barn, men grefvinnån hade visat sig obeveklig. — Ditt barn! sade hon, jag vet inte hvad du menar dermed, du drömmer visst! Och då Valentine fortfor att bestorma henne, hade hon svarat: — Ditt barn är i säkerhet och behöfver ingenting; låt detta vara dig nog. Hvad som händt måste förekomma dig som en svår dröm. Det förflutna måste vara som dödt för dig, Du känner mig, det är min vilja. Valentine tänkte ett ögonblick på att sätta gig upp mot moderns despotism, men hor