Dagens Nyheter – 23 april 1870, sida 1

förslagsänslag; och då de olika menin garne ej kunde förenas, röstades i förstärkt utskott, ej om: beloppet, hvilket som. sagdt var af alla medgifvet, utom om skrifvelse skulle aflåtas eller icke.. (Se statsutskottets memorial n:o 204, af den 6 oktober-1860.) Af samma memorial, med anmälan om anställda. omröstningar i förstärkt statsutskott, finner man för öfrigt att icke mindre än 9 andra af. dessa voteringar angått, icke beloppet åf anslag, utan huruvida vid. dem skulle vara fästade vissa vilkor eller icke, t. ex. att embetswmwän skulle underkasta sig förändrad tjenstgöringeskyldighet, eller att anslaget skulle uppföras på extra stat; oaktadt frågan huruvida ett anslag. skulle uppföras på extra eller på ordinarie stat icke kunde inverka på den närmaste statsregleringsperioden. Vid 1863 års riksdag beslöto presteoch bordestånden att i afseende på wula de jernvägar, hvilka rikets då församlade ständer. ansågo böra såsom, stamnbanor af staten anläggas, skulle. föreskrifvas, att, innan jernvägsarbetet påbörjades, den till banbyggnaden och nödiga st-tioner erforderliga jord för den del af banan, till hvärs byggande anslag vid dåvårande riksdag beviljades, skulle vara af vederbörande . kommuner kostnadsfritt upplåten; samt att derest icke sådan upplåtelse egt ruin inom den tid.k. m:t ör hvarje eärskild stambana funne för godt föreskrifva, k. m:t måtte vara oförhindrad använda det anslag, som för en sådan bana af rikets ständer blifvit beviljadt, till foörtsättning af arbetena å annan stambana. Ridderskäpet och adeln samt borgareståndet fästade vid,de beviljade anslagen icke något. sådant. vilkor. i I anledning häraf försiggick, enligt statsutskottets memorial af den 11 augusti 1863, i förstärkt statsutskott voteriug om vilkoret, sedan sjeltva anslaget till södra banan var beviljadt. Mångfaldiga flera sådana Pprejudikater kunde anföras; men sådant torde icke vara nödigt, ty de kunna svårligen vara rätt många som ha panna att bestrida, det gemensam votering i kamrarne måste ega rum angående nordbanans bygguadssystem något som man ock kan tydligen af statsutskottets memorial derom (n:o 56) märka att utskottet icke haft i sinnet, att draga i tvifvelsmål. re Fe ar 0 AA a EA KN Ar a ed TE Dl Ta a